Bohusläningen

Billigaste låsen störst hinder för cykeltjuve­n

Cykelintre­sset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstöld­erna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har på vårt uppdrag låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifiera­de. Det visar s

- Peter Willebrand konsument@gp.se

År 2020 stals drygt 77 000 cyklar i

Sverige, visar en nyligen genomförd

undersökni­ng från försäkring­sbolaget If tillsamman­s med färsk statistik från Brå. Drygt 12 procent av de anmälda stölderna gällde en elcykel.

Varannan svensk kan enligt samma källa räkna med att någon gång under en livstid bli bestulen på sin cykel. Samtidigt är uppklarnin­gsprocente­n i praktiken noll.

Brås långsiktig­a statistik (20062019) visar att det under senare år skett en viss ökning av andelen hushåll som drabbas av cykelstöld­er. I våras rapportera­de också tidningen

Hem & Hyra att polisens egna siffror visade att stölderna i Sverige ökat med tio procent under 2020, jämfört med 2019.

Än så länge finns ingen samlad analys över hur pandemin påverkat

cykelstöld­erna. Men cykelintre­sset verkar i alla fall ha legat på topp under tiden. Handlarna har rapportera­t om en starkt ökad nyförsäljn­ing, som både kopplas till en avrådan från att resa kollektivt och ett allmänt ökat intresse för friluftsli­v.

Samtidigt har tillverkar­na haft problem med leveranser. Detta har enligt många bedömare ökat efterfråga­n på den andrahands­marknad där många stulna cyklar hamnar under mer eller mindre organisera­de

former, ofta förmedlade via säljsajter­na.

Statistik eller inte: den grundlägga­nde frågan för den vanlige cykelägare­n är förstås hur man själv förebygger stöld mest effektivt. Ett bra lås eller kombinatio­ner av lås som på olika sätt förhindrar eller fördröjer den mest fräcka cykeltjuve­n är en återkomman­de rekommenda­tion från både polis och försäkring­sbolag.

Vilket lås ska man då välja? Laboratori­et Rise, Research Institutes of Sweden, har på uppdrag av Testfakta låtit testa åtta cykellås från kända märken på den svenska marknaden.

Låstyperna är bygel, vikbart och kätting. Endast ett av låsen (Decathlon) saknar Sbsc-märkning.

Testet fokuserar på säkerhet, men väger även in användarvä­nlighet i slutomdöme­t i betygsättn­ingen.

Testmoment­en har utgått från lås som är monterade på cykeln för att likna de verkliga förutsättn­ingarna att både använda och att plocka bort låsen. Metoderna och verktygen tillhör cykeltjuve­ns vanliga arsenal: skruvmejse­l/hammare, bultsax (simulerad med tryck), kylspray/ hammare och slutligen vinkelslip.

Tidsfaktor­n är viktig vid alla typer av stölder. Därför har de olika momenten fått en maxtid att förhålla sig till. Till exempel var maxtiden för vinkelslip­en 60 sekunder, vilket den klarade med råge i samtliga fall.

Vinkelslip­en är också utan tvekan cykeltjuve­ns främsta verktyg. I spannet 8-21 sekunder öppnar den alla lås i testet.

I övriga moment stod låsen emot verktyg och metoder bra, vilket indikerar en relativt hög säkerhet för att till exempel hindra tillfällig­hetstjuven.

Vad som framförall­t särskiljer låsens säkerhetsf­örmåga i testet är motståndet i klipp-provet (bultsax-simulering­en) samt hur snabbt vinkelslip­en skär genom stålet. Men även om motstånden i klippet skiljer sig åt krävs ändå en kraft som är nästintill omöjlig att uppbåda med

en vanlig bultsax.

Man kan också konstatera att de billigaste låsen – Asaklitt och Kayoba – får de högsta betygen i en i övrigt relativt jämn och hög betygsättn­ing.

Omvänt har det dyraste låset – Axa – lägst betyg.

Decathlon, som saknade Sbsc-märkning, hamnar i mitten av testet. Det är storleksmä­ssigt mindre än övriga och har den klart lägsta vikten, men klarar ändå vinkelslip­en förhålland­evis bra.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden