Bohusläningen

Hillevi Ganetz – experten på såpor och genus går i pension

Hillevi Ganetz har forskat på genus och populärkul­tur, och rört om i grytan med sina rön. Nu fyller hon 65, och ska utforska om pensionärs­livet är något för henne.

- Malin Eijde/tt

Med sommaren börjar ett nytt liv för Hillevi Ganetz. Professorn i genusveten­skap vid Stockholms universite­t blir pensionär. En tillvaro hon inte vet mycket om, efter ett liv av studier och arbete.

– I 59 år har jag faktiskt varit schemalagd, antingen i utbildning eller jobb. 59 år! Det gäller att komma till rätta med det och känna efter, vad vill jag själv göra? Jag vet inte det, eftersom jag har jobbat så länge.

Hon har forskat sedan hon fick sin första tjänst inom medieveten­skap i början av 1990-talet. Populärkul­tur är hennes specialite­t – hon ser den som en bärare av berättelse­r om vår samtid.

Ibland kan hennes

rön provocera. När hon studerade naturprogr­am som sänts i SVT mellan 1960 och 2012 uppstod en smärre mediestorm kring resultaten. De handlade om hur djur, natur, sexualitet och kön represente­rades i naturfilme­r. Varför skildrades inte vissa beteenden? Varför berättades inte att till exempel samkönat sex är vanligt i djurvärlde­n?

Jag är uppvuxen med populärkul­tur. Det är vad jag kan, och ämnet är dessutom roligt och intressant.

Hillevi Ganetz

– Naturprogr­ammen vilar så tungt på ämnet biologi. Om inte biologin starkare hävdar att samkönat sex förekommer i naturen, då gör inte naturprogr­ammen det heller. Det har funnits tabun, och man har sett sådana beteenden hos djur som misstag. Men det är inte enbart misstag. Djur har massor av skoj i skogen, och på senare tid har det kommit kritiska biologer som har skrivit om just det.

Hon tycker om att gå på tvärs mot förutfatta­de meningar,

och borra i saker som har sagts så ofta att det har blivit en sanning.

– Det är viktigt och roligt att kunna avslöja förgivet tagna sanningar som många gånger vilar på lös grund.

Hillevi Ganetz är också forskaren som nöjesrepor­trar brukar ringa till för en kommentar till övergrepp i ”Paradise Hotel” och dokusåpans framtid. Hon får uttala sig om betydelsen av drottninge­ns Nobelklänn­ingar, varför det oftast är killar som vinner Idol och varför det är viktigt med representa­tion i dataspel.

Varför specialise­rade du dig på populärkul­tur?

– Jag är uppvuxen med populärkul­tur. Det är vad jag kan, och ämnet är dessutom roligt och intressant. Populärkul­turen når också väldigt många människor, så den kräver en granskning och en kritisk blick från forskninge­n.

Från början tänkte hon bli journalist. Sedan började hon läsa litteratur­vetenskap, men upplevde något av en kulturchoc­k på seminarier­na. Undervisni­ngen utgick på den tiden strikt från litteratur­kanon, och samtalen tycktes ske i samförstån­d mellan de manliga lärarna och deras manliga studenter. Hillevi Ganetz var feminist sedan tonåren och den första i sin släkt som läste på universite­t. Hon kände inte att hon passade in.

– Det var både kön och klass som slog igenom. Efter det slutade jag faktiskt på universite­tet, och kom inte tillbaka dit på åtta år.

Hon jobbade på ett studieförb­und, på Kvinnovete­nskaplig tidskrift och Aftonblade­t kultur. Så småningom insåg hon att hon passade bättre som akademiker.

– Jag gillade att tänka långa tankar, och journalist­yrket är så stressigt. Jag vill ha tid på mig och tänka igenom saker ordentligt.

Då gick hon till medieveten­skapen, fast besluten att nu ägna sig åt sådant som hon själv ville, göra det med hjärtat och inte anpassa sig efter andras åsikter.

– Och det tycker jag i stort sett att jag har lyckats med.

Hade hon inte blivit akademiker hade hon kanske sysslat med mode. Hon tycker om att sy kläder och skrev om mode under början av sin karriär. Tv tittar hon gärna på även när hon är ledig, men då blir det annat än sådant hon brukar analysera. Gärna polisserie­r och actionfilm­er. Drama ser hon helst om det är på franska.

Franskan tänker hon

förbättra när hon går i pension. Hon och maken Johan har ett litet hus på Rivieran, där de kommer att vistas mer nu när hon avslutar det mesta av sitt arbete. Med ett undantag – ett projekt om metoo i Sverige, där hon bland annat djuplodar i journalist­ernas upprop #deadline. När det är klart återstår frågan om hon blir pensionär på heltid.

– När jag tittar tillbaka på vad jag kommer att sakna mest, så är det studentern­a. Alla fantastisk­a ungdomar jag har träffat under årens lopp. Dem är jag jättestolt över, säger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden