Så gick det till när hela Sverige slutade köpa halloumi
Sommaren 2019 slog en bomb ner bland svenska grillare. Världsnaturfonden WWF gick ut och varnade för osten halloumi eftersom den tillverkas på Cypern där användningen av antibiotika inom djurindustrin är den högsta i hela Europa, och hela 40 gånger högre än i Sverige.
Dittills hade svenskarna hört till det folk i hela Europa som tuggat i sig mest av osten, näst efter ursprungslandet Cypern. Av många sågs det också som ett bra och miljömedvetet val på grillen när köttindustrins klimateffekter diskuterades allt mer. Stora snabbmatskedjor hade börjat erbjuda halloumialternativ till sina mer köttstinna rätter. Men nu tvingades man plötsligt förhålla sig till antibiotikaresistens i osthyllan.
– Halloumiskam är bara ett i raden av begrepp som beskriver den där ambivalensen man kan känna som konsument. Tidigare har det pratats om flygskam och i viss mån klädskam, säger Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Malmö universitet.
”
Besluten ska fattas av oss själva, och de ska vara korrekta och pålästa. Men när vi står där i valsituationen är det inte så lätt och blir ofta fel ändå. Där uppstår skammen och ger upphov till sådana här begrepp för att beskriva det.
Kristofer Hansson
docent i etnologi vid Malmö universitet
Han har studerat
”halloumiskam” inom ramen för ett större forskningsprojekt om hur människor förhåller sig till antibiotikaresistens. Begreppet fick en egen hashtag på Twitter och den mediala uppmärksamheten fick människor att välja bort halloumi. Det märktes inte minst hos mindre svenska gårdsmejerier som såg en ökad efterfrågan på grillbara halloumialternativ. Kanske är det här ett typiskt svenskt sätt att förhålla sig till hot i vår miljö och livsstil, menar Kristofer Hansson.
– Jag har samarbetat med finska forskare vid Åbo universitet med det
här projektet och de menade att ”det är bara ni svenskar som kan känna skam över den här typen av saker.” Det ligger kanske en del i det.
även om talet om halloumiskam till viss del kan vara självironi inför vår egen ängslighet så finns det också mer djupgående skäl till att svenskar verkar så benägna att känna skam inför sina konsumtionsval. Den starka individualiseringen där såväl myndigheter som företag förlitar sig på människors förmåga att ta informerade beslut kan vara en bidragande faktor.
– Besluten ska fattas av oss själva, och de ska vara korrekta och pålästa. Men när vi står där i valsituationen är det inte så lätt och blir ofta fel ändå. Där uppstår skammen och ger upphov till sådana här begrepp
för att beskriva det, säger Kristoffer Hansson.
Han tar covidpandemin som ex
empel på det svenska individualiserade förhållningssättet.
– Det har ju förändrats en del nu i slutet. Men ganska länge förväntade sig våra myndigheter att vi skulle kunna inhämta kunskap och
fatta kloka beslut på egen hand och göra rätt. I andra länder har man snarare pekat med hela handen och bestämt att alla ska ha munskydd eller att nu blir det karantän.
Oron kring konsumtionsval är dock inte jämnt fördelad i befolkningen. Tidigare forskning kring just antibiotikaresistens visar bland annat att kvinnor oroar sig mer än män för det.
– Den som läser mycket nyheter oroar sig också mer, och högutbildade verkar också mer oroade. Vad gör det med oss att gå omkring och känna skam kring alla val i vardagen?
– Oron man känner inför ett visst val är i många fall fullt berättigad, men den gör det svårare att leva. Det finns också en tydlig slitning i vårt samhälle mellan de som tycker att man ska få fortsätta
köpa vilken ost man vill eller fortsätta flyga, och de som tycker man bör välja att avstå utifrån kunskap. Det finns en grupp som menar att vi kan och måste förändra. Och så finns en annan som menar att det inte är deras ansvar, eller att hela frågeställningen är bluff. På sikt kan den konflikten bli allt mer problematisk.