Supertåget lockar företag till Uddevalla
Efter att kommunerna i Bohuslän tröttnat på regeringens ointresse av att bygga en ny järnvägsbana tog de saken i egna händer. Nu kommer drygt 25 företag till Uddevalla för att få mer information om projektet.
– Det går ganska fort att konstatera att det inte är ett luftslott, säger Anders Brunberg som är projektledare på Skagerrakbanan.
Som Bohusläningen tidigare rapporterat ser kommunerna i Bohuslän över möjligheten att bygga en järnväg för snabbtåg mellan Göteborg och Oslo.
Nu går processen in i nästa fas. Den 1 juli kommer runt 25 företag, några via länk på grund av pandemin, till Uddevalla efter att projektgruppen skickat ut en så kallad RFI (request for information) för bygget. En RFI är ett förfrågningsunderlag som används vid upphandlingar och det är ofta den första formella kontakten som tas mellan en kund och en leverantör i en upphandling.
– Det går ganska fort att konstatera att det inte är ett luftslott och hur företag som vill vara med och bygga de olika delarna, säger Anders Brunberg som är projektledare på Skagerrakbanan och chef för avdelningen Hållbar tillväxt vid Uddevalla kommun. Det var i mars som Bohusläningen först rapporterade om den dittills okända planen att bygga en 28,5 mil lång järnväg mellan Surte i söder och Ski utanför Oslo, i norr. Järnvägen ska använda sig av konceptet med brobanor där spåren ligger på betongpelare. På den svenska sidan planeras stationer i Strömstad, Munkedal, Uddevalla, Kungälv och Göteborg, och eventuellt i Tanum och Stenungsund. Samtliga kommuner, förutom Tanum, har skrivit under avsiktsförklaringen för att se om det är möjligt att bygga Skagerrakbanan. Intresset från potentiella leverantörer har också varit relativt stort och företag som kommer till Uddevalla den 1 juli kommer från både Sverige och Norge, men även internationella aktörer är intresserade av att veta hur långt processen är gången, hur det ska byggas, vilken teknik som ska användas och hur tunnlar, broar och brobanor ska se ut.
Hur ser er tidsplan ut?
– Vår ambition är att byggnationen ska gå i gång 2023 eller 2024 för att hålla tidsplanen på 2028. Där någonstans borde det första spadtaget vara gjort. Men i stora projekt finns det många frågor man jobbar parallellt med, till exempel miljökonsekvensbedömningar, detaljplaner, projekteringar och så vidare, säger Anders Brunberg.
Vad skulle en eventuell ny tågbanan tillföra Bohuslän?
– Vi har restider på en och en halv timme till Göteborg och det är inte acceptabelt. Det gör att vi inte har samma pendelmöjligheter till en stor arbetsmarknad som man har i övrigt i regionen. Bohuslän har en usel tågbana så det finns all anledning att skapa förutsättningar för Västsverige, samt kopplingen till både Osloregionen och Europa, det skulle en ny tågbana göra.
Har kommunerna i Bohuslän gått ihop i det här projektet?
– Det har vi gjort. Vi vill att Västsverige lever upp till sin potential och alla de effekter den nya järnvägen skulle få på regionförstoring, tillväxt, kompetensförsörjning, medborgarens utveckling och tillgänglighet. Det är det som är vår ambition, på alla sätt och vis. Det finns ett antal effektmål som vi vill uppnå. I veckan rapporterade Bohusläningen att förslaget med den nya järnvägen har varit uppe för diskussion i Munkedals kommun där det är oklart om satsningen har tillräckligt politiskt stöd. Enligt skisserna som finns ska järnvägen byggas i närheten av nuvarande E 6 med en station i Gläborg. I Munkedals kommunstyrelsen var det bara Moderaterna och Liberalerna som ställde sig bakom förslaget.
– Det här innebär inte att vi säger ja till en järnväg utan att vi säger ja till att frågan ska utredas, säger kommunalrådet Jan Hognert (M). Varken Västra Götalandsregionen eller staten är inkopplad då projektgruppen vill visa att det går att genomföra innan det presenterar något konkret.
– Vi vill inte höra att det inte går, vi vill börja med att visa att det går. Vi måste ha kontakt med staten så småningom, bland annat för att få bygga över två länder. Men innan vi har ett färdigt förslag som håller och en färdig finansiering är det inte viktigt, säger Anders Brunberg.