Bohusläningen

”En tung känsla” att förlora en kollega i olycka på jobbet

404 personer i Sverige omkom på grund av arbetsplat­solyckor mellan 2011 och 2020. En av de 404 olyckorna med dödlig utgång inträffade på ett företag i Bohuslän. ”Det är en tung känsla såklart”, berättar nu vd:n.

- Ella Persson ella.persson@bohuslanin­gen.se

Mellan 2011 och 2020 omkom 404 personer på grund av arbetsplat­solyckor i Sverige. En av de 404 olyckorna med dödlig utgång inträffade på ett företag i Bohuslän.

– Det är en tung känsla såklart, jag vet inte hur jag ska beskriva det i ord, berättar vd:n för Bohuslänin­gen.

I slutet av mars avled en anställd på ett företag i Lysekil efter att ha klämts under avlastning av gods.

En olycka norr om Kungälvsmo­tet ledde till att en man i 20-års åldern omkom efter att han fick en släpvagn över sig i början av juni.

En olycka vid en padelhall i Sotenäs i slutet av maj fick en dödlig utgång när en man klämdes mellan en lastbil och det glasparti han höll på att lasta av.

Det är några exempel på arbetsplat­solyckor som lett till dödsfall i Bohuslän nu under våren. Mellan 2011 och 2020 omkom 404 personer till följd av olyckor på arbetsplat­sen i Sverige. Det visar statistik från Arbetsmilj­överket. 69 stycken av de olyckorna skedde i Västra Götalands län och det är även det län som har flest dödsfall mellan 2011 och 2020.

– Det behöver inte bero på att säkerheten är sämre i det länet, utan en av flera troliga förklaring­ar kan vara att det är olika grader av aktivitet i de olika branschern­a i länen, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys vid Arbetsmilj­överket.

Enligt Ann Ponton Klevestedt så är den vanligaste anledninge­n till att olyckor sker är att en anställd tappar kontrollen över någon form av fordon. Även fall från hög höjd är en förekomman­de orsak. Sett till antal olyckor så sker det flest antal dödsolycko­r i bygg, transport och tillverkni­ngsverksam­heter.

– Men om man ser till hur många som är sysselsatt­a i verksamhet­en så sticker även jord- och skogsbrans­chen ut som olycksdrab­bad. Det är ju de branschern­a som vanligtvis hanterar tunga maskiner och fordon, säger Ann Ponton Klevestedt.

För en tid

sedan var ett företag i Bohuslän med om en arbetsplat­solycka som slutade tragiskt när en kollega omkom under arbetet. Av hänsyn till kollegor och anhöriga och för att det ännu inte gått så lång tid efter olyckan har företaget valt att vara anonyma.

Olyckan skedde under en eftermidda­g. Företagets vd berättar att han fick ett samtal om att en anställd på företaget varit med om en olycka och förts till sjukhus. Han samlade då hela personalst­yrkan på kontoret.

– Man befarade det värsta, men hoppades på det bästa, säger företagets vd. Vi visste ju först inte vad som hade hänt.

– Det är en tung känsla såklart, jag vet inte hur jag ska beskriva det i ord.

Polis och räddningst­jänst kom senare till arbetsplat­sen och berättade att kollegan hade avlidit. Personalst­yrkan tog emot beskedet tillsamman­s. Vd:n berättar att det då blev tyst i rummet och en ganska tryckt stämning. En präst ringdes dit för att hjälpa alla att samla tankarna.

– Det blir ju väldigt svårt att förstå på ett sätt för man tänker ju, varför hände det? Vi har den kompetens och utbildning vi behöver för att utföra vårt jobb och vi är medvetna

Man befarade det värsta, men hoppades på det bästa

Företagets vd

om de faror som finns när vi jobbar så det ska ju inte kunna hända, säger vd:n.

– Tankarna gick ju direkt till kollegans anhöriga.

Efter olyckan tog

vd:n fram företagets kris- och handlingsp­lan. Händelsen anmäldes och utreddes och till en början fick ingen anställd jobba ensam. Vd:n berättar att företaget införde dubbel bemanning för att öka känslan av trygghet för personalen och se till att alla alltid kunde ha någon att prata med.

– Det är viktigt att följa upp vad personalen har för behov efter en sån här händelse och se till att de

får den stöttning som de behöver, säger företagets vd.

Vd:n själv arbetade som ensam chef när olyckan inträffade. Efter olyckan var det mycket som behövde göras och han berättar att han bearbetade händelsen genom att jobba. Han säger att det då är viktigt

att ta hjälp av andra om det går och att inte försöka göra allt själv.

– Att kunna ta hjälp av andra vänföretag är bra. Har man möjlighete­n så avlasta de anställda så att de ska kunna få tid att bearbeta sorgen och händelsen, säger han. Företagets vd säger att det är viktigt

att ha ett systematis­kt arbetsmilj­öarbete för att minska risken att arbetsplat­solyckor sker. Det blir då viktigt att skapa en företagsku­ltur där de anställda alltid tänker på säkerheten i första hand och har de utbildning­ar som de behöver för att kunna utföra sitt arbete.

– Och när man känner att man har skapat detta så fortsätt att arbeta med det. Se till att säkerheten blir en naturlig del av vardagen och arbetet, säger företagets vd.

– Ingen vill att det ska inträffa en allvarlig olycka, men om du är proaktiv och har en genomarbet­ad kris- och handlingsp­lan så är du bättre förberedd för att kunna hantera det om det skulle hända.

Arbetsmilj­överkets statistik visar

att det är mer förekomman­de att män omkommer på arbetsplat­sen än kvinnor. Av de 404 dödsolycko­rna mellan 2011 och 2020 så rörde det sig om kvinnor i 31 av fallen.

– Det är ju framförall­t för att det mest är män som jobbar i de här branschern­a och som hanterar de tunga maskinerna, säger Ann Ponton Klevestedt.

– Det kan också bero på att det kanske är männen som utför just den typen av arbetsuppg­ifter i de här branschern­a.

Under 2020 omkom totalt 24 stycken arbetstaga­re och egenföreta­gare i Sverige. Det är den lägst uppmätta siffran sedan 2011. Ann Ponton

Klevestedt säger att de vet att pandemin har påverkat aktivitete­n i samhället, men att det i sig inte är en fullständi­g förklaring till minskninge­n.

– Det är fler som har jobbat hemma

och färre som har rört sig i arbetslive­t och vi tror att det kan ha påverkat eftersom fordonen kanske då blivit något färre överlag, säger hon.

– Men det är inte en vattentätt förklaring eftersom vi samtidigt har haft många stora byggprojek­t igång.

Ann Ponton Klevestedt berättar att det inte går att dra slutsatser om

det har skett en minskning i olyckorna utan att det kan handla om en naturlig variation mellan åren.

– Även om varje fall är katastrofa­lt så är det ändå ett fåtal rent statistisk­t sett och då kan det handla om en naturlig variation snarare än att det är en trendförän­dring. Så det är viktigt

att komma ihåg att vi inte kan dra slutsatser än, utan vi måste fortsätta att jobba med frågan, säger hon.

Byggbransc­hen är en av de verksamhet­er där arbetsolyc­kor är mest

förekomman­de. Peter Hellberg, enhetschef för arbetsmilj­öenheten för Byggnads Väst, säger att det är viktigt att det finns en fungerande

skyddsorga­nisation, företagshä­lsovård och att man arbetar med ett förebyggan­de arbete tidigt för att förhindra olyckor.

– Om jag fick bestämma så blir det naturligtv­is större samverkan på arbetsplat­serna mellan skyddsombu­den och ledningen på arbetsplat­serna, säger Peter Hellberg. Den samverkan som finns i dag, det finns mycket att önska där.

Förutom olyckor berättar Peter Hellberg att byggbransc­hen har specifika arbetsmilj­öproblem som återkommer på arbetsplat­serna. Exempel på dessa kan vara fallskador, belastning­sskador, försämrad hörsel och vibrations­skador från verktyg.

– De skadorna kan komma jättetidig­t eller sent eller inte alls. Men när de väl kommer så är de där och det blir ju en väldigt dålig livskvalit­é för de som råkar illa ut så att säga, säger han.

Regeringen tog under 2016 fram en arbetsmilj­östrategi och Arbetsmilj­överket fick bland annat uppdraget att analysera de dödsolycko­r som inträffat under 2018 fram till våren 2019. Under 2019 påbörjades en särskild satsning med en nollvision om att ingen skulle dö på grund av sitt arbete och en av satsningar­na var att sprida kunskap och metoder för att öka säkerheten på arbetsplat­ser i Sverige.

Ann Ponton Klevestedt säger att mycket av arbetet utgår från att samarbeta med arbetsgiva­re och hjälpa dem att ta sitt ansvar för arbetsmilj­ön. Mycket handlar om det förebyggan­de arbetet och att göra

konsekvens­analyser över riskfyllda

moment på arbetsplat­ser.

– Vi på arbetsmilj­överket jobbar hela tiden med nollvision­sarbetet, säger Ann Ponton Klevestedt. Vi jobbar utifrån att vi tror att det är en framgångsr­ik metod och sen får tiden utvisa om vi kommer ner till noll.

Vd:n för företaget i Bohuslän berättar att arbetsplat­solyckan på ett sätt svetsade samman företaget och personalen. Han säger att det är inte något man vill uppleva, men att det blir en händelse som man delar med sina kollegor.

– Vår kollega är inte glömd, säger vd:n.

– Nu när det har gått en tid så är vi inte rädda för att prata om det. Det är ingen tung stämning längre utan

det är lättare. Vårt minne av vår kollega och hens insatser för företaget lever kvar.

Det är mest män som jobbar i de här branschern­a och som hanterar de tunga maskinerna

Ann Ponton Klevestedt

enhetschef, Arbetsmilj­överket

 ??  ?? Mellan 2011 och 2020 omkom 404 personer på grund av arbetsplat­solyckor i Sverige. En av de 404 olyckorna med dödlig utgång inträffade på ett företag i Bohuslän.
Mellan 2011 och 2020 omkom 404 personer på grund av arbetsplat­solyckor i Sverige. En av de 404 olyckorna med dödlig utgång inträffade på ett företag i Bohuslän.
 ?? Bild: Isabella Persson ??
Bild: Isabella Persson
 ?? Bild: Naina Helén Jåma ?? Arbetsmilj­överkets statistik visar att det är mer förekomman­de att män omkommer på arbetsplat­sen än kvinnor.
Bild: Naina Helén Jåma Arbetsmilj­överkets statistik visar att det är mer förekomman­de att män omkommer på arbetsplat­sen än kvinnor.
 ?? Bild: Arbetsmilj­överket ??
Bild: Arbetsmilj­överket

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden