De nya rockstjärnorna är både kaxiga och snälla – utmanar musikindustrin

Att vinna Eurovision är ofta höjdpunkten i karriären. Men det betyder inte att framgången fortsätter. Många försvinner från rampljuset lika snabbt som de kom. Men den här gången är det annorlunda.

GP har träffat Måneskin, fyra vänner från Rom som med sin rockmusik utmanar både Eurovisionsspöket och hela den globala musikindustrin.

Begreppet ”rockstjärna” känns besvärande omodernt. I bästa fall väcker det ett eko av en Mick Jagger-figur. Lätt anemisk, cigarettgrå och spritrosig på samma gång, med en avmätt uppsyn som bara röjs av viljestyrkan att kränga skinnbrallor över låren.

Men när de fyra italienska ungdomarna i Måneskin kom till Göteborg, skarpladdade med sociala medier-konton, ögonpennor och vintagekläder, var det som att något hade återuppstått.

Frontmannen Damiano David fullkomligt lyser när han vandrar ut från Gothia Towers tillsammans med gitarristen Thomas Raggi. Klockan är 10 på morgonen och de är redan dressade till tänderna. Det går inte att ta miste på vad de är – rockstjärnor.

Utanför väntar ett

dussin tjejer tålmodigt. Damiano ler mot dem stort och vänligt. Han byter några fraser och signerar autografer.

– De väntar i timmar bara för att få träffa oss. Jag tycker att de förtjänar vår uppmärksamhet, säger han och strålar så