Ohållbar utveckling i många kustkommuner
Hur hållbara är kustkommunerna? Så här i semestertider, när sommarsäsongen är igång, passar jag på att ställa frågan till er som styr i kommunerna på landets västkuststräcka.
Förstår ni konsekvenserna av det oupphörliga utbyggandet på västkusten? Det som miljöforskare kallar för ”de små stegens tyranni”, och som de varnar för kommer att ske när många ingrepp staplas på varandra. De kumulativa effekter som uppstår när allt fler sommarsamhällen växer fram är ohållbara och inte i enlighet med miljömålen.
Effekterna av fler bryggor, större hamnar och båtar i havet måste tas på allvar och går emot havsmiljömålen. Agenda 2030 är FN:S antagna globala mål för hållbar utveckling och Mål 14, Hav och Marina resurser, slår fast: ”skydd och restaurering av kust och havsområden är nyckelåtgärder för att bevara biologisk mångfald”.
Men strandskyddet som är till för att skydda stränder och kust gäller sällan för exploatörer och markägare som kan sälja tomter för fler sommarboenden. Biologisk mångfald går förlorad både ovanför och under vattenytan.
De kapitalistiska krafterna råder på kusten, de som kan köpa sitt andra eller till och med tredje hem tränger undan generationer av unga som inte har möjlighet att leva och bo i sina hemkommuner på grund av den rådande prisstegringen.
Det som ni är med och formar är klassamhällen på pontonbryggor, spöksamhällen som flyter några veckor på somrarna, men som dödar det verkliga livet. Det verkliga livet som består av familjer, barn och generationer som verkar på kusten och vill fortsätta göra det, även när sommaren är över.
Det behövs styrmedel för att inte döda samhällena och kunskap för att främja en hållbar kuststräcka. Finns det några modiga politiker som vågar ta ansvar och göra något på riktigt för att forma en kuststräcka som sjuder av liv? Inte liv från fritidsbåtar och vattenskotrar, utan av riktigt liv, det som vi faktiskt är helt beroende av och där vi i samklang med naturen kan skapa något vackert och hållbart. För de områden ni exploaterar kommer aldrig tillbaka.
Framtiden handlar inte om ägande och linjär ekonomi utan om gemensamhet, delning, återbruk, symbios och cirkularitet. Behöver ni hjälp att staka ut vägen?
Vi som vill verka för en levande kust finns här ute och samtalar gärna med er. För dig som är nyfiken och vill se förändring, gå med i Facebookgruppen ”Ung kust och landsbygd”. Maria Pettersson