Bohusläningen

Barn i riskzonen missades efter flera brister i Lysekil

- Julia Forsberg jufo@bohuslanin­gen.se

Socialtjän­sten ska vara samhällets yttersta skyddsnät för barn i utsatta situatione­r. Ändå har orosanmäln­ingar under flera år fallit mellan stolarna i Lysekil. ”Nu går vi igenom alla äldre ärenden för att ingen ska ramla igenom”, säger socialchef­en Eva Andersson.

Orosanmäln­ingar glömdes bort, ibland i flera månader. Viktiga papper försvann. Skola och polis larmade utan att få svar. Det är exempel på allvarliga fel som inträffat inom socialförv­altningen i Lysekil. Under tiden har barn riskerat att fara illa.

– Nu går vi igenom alla äldre ärenden för att ingen ska ramla igenom, säger socialchef­en Eva Andersson.

Gång på gång har utredninga­r av orosanmäln­ingar om barn dragit ut på tiden, bortpriori­terats eller rent av glömts bort inom socialförv­altningen i Lysekil. Det handlar bland annat om barn som riskerat att utsättas för hedersvåld och övergrepp. Det står klart när Bohuslänin­gen gått igenom samtliga avvikelser och utredninga­r som barnoch ungdomsenh­eten rapportera­t under 2019, 2020 och 2021.

Fram träder ett mönster av bristande rutiner, hög arbetsbela­stning och personal som tvingats prioritera bort sådant som inte är urakut.

– Socialtjän­sten har varit ansträngd under lång tid. En del av de avvikelser­na vi ser nu har sin förklaring i vad som hände för flera år sedan, säger Eva Andersson, socialchef i Lysekil, som bakgrund till situatione­n.

Hon berättar hur arbetsbela­stningen rusade i höjden under 2015 när många ensamkomma­nde barn, ”närmare ett hundratal”, anlände till Lysekil. Samtidigt som ärendemäng­den ökade blev det allt svårare att få tag på personal. 2018 ökade antalet orosanmäln­ingar kraftigt: från cirka 500 anmälninga­r 2017 till 700 anmälninga­r 2018.

– Det blev jättemycke­t arbete med de här ärendena. Det kom in akuta anmälninga­r parallellt med att personalen hade utredninga­r att sköta. Då varslade vi för politikern­a i nämnden att dokumentat­ionen blev lidande.

Socialsekr­eterare har under åren larmat om frustratio­n över att inte komma ikapp med sitt arbete på ett rättssäker­t sätt. Det trots att personalst­yrkan har utökats, beslut tagits om tillfällig överbemann­ing och anlitande av konsulter i väntan på rekryterin­g av fast personal. Enbart under 2020 hade barn- och ungdomsenh­eten kostnader för tillfällig­t inhyrd personal motsvarand­e 1,7 miljoner kronor.

Genom ett flertal utredninga­r tecknas en bild av konsulter som på olika sätt inte hållit måttet. Exempelvis har en orosanmäla­n om misstänkta övergrepp mot en femåring fått en första akut bedömning utan att konsulten följt upp det så som lagen kräver.

– Det finns konsulter som vi varit tvungna att avsluta för att de inte hållit

måttet. Vi borde få kompetent inhyrd personal, för de är dyra. Nu vet vi att vi måste vara väldigt på tå och följa upp att arbetet blir gjort, säger Eva Andersson.

Till och från har ungdomsgru­pperingar i Lysekil skapat oro blandlokal befolkning­en. Det har bland annat handlat om skadegörel­se, rån och bråk. Eva Andersson säger att sådant direkt märks hos socialtjän­stens enhet för barn och unga.

– Är det oroligt bland barn och unga i samhället ger det avtryck på verksamhet­en. Är det stökigt ute kommer det in anmälninga­r från många olika håll. Det innebär en del arbetsuppg­ifter som inte

bara går att avsluta, bland annat omhänderta­ganden, säger hon. Nu är det inrättat en ny enhet som heter Ung utveckling och Eva Andersson säger att de följer läget väldigt noga.

– Det är ett strukturer­at arbete som gjort gott för Lysekil. I förhålland­e till andra år är det mycket lugnare just nu.

En stor del av de närmare 50 avvikelser som Bohuslänin­gen har gått igenom härrör från 2019 och 2020. Trots att åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med problemen fortsätter rapporter om avvikelser att komma in under första halvåret 2021.

En utredare på socialtjän­sten i Lysekil skriver i en utredning att socialtjän­sten

ska vara samhällets yttersta skyddsnät för barn i utsatta situatione­r och därför inte får brista. Ändå brister det gång på gång. Varför?

– Det finns flera faktorer som påverkat.

Vi arbetar i ett digitalt verksamhet­ssystems om inte är alldeles modernt. Det ska bytas ut till nyare modell i november och det kommer att bli bättre. Det har också varit byte på en del tjänster, bland annat förste socialsekr­eterares om har ansvar för att leda och fördela arbetet. Dessutom har det funnits rutiner och riktlinjer som inte varit skriftliga och allmänt kända, säger Eva Andersson. Vilka åtgärder har vidtagits?

– Nu går vi igenom alla äldre ärenden f örat tingen ska trilla igenom. En o rosanmälan

passerar mottagning­sfunktione­n innan den kommer till socialsekr­eterare för handläggni­ng och utredning. De rutinerna har plussats på och är levande i verksamhet­en. Vi har nu dagliga kontroller av orosanmäln­ingar som kommer in och det kommer vi fortsätta med året ut. Räcker det?

– Det är omöjligt för mig att svara på i dag. Nämnden får rapporter varje månad nu och det ser bra ut hittills.

Hur påverkar de här bristerna förtroende­t för er verksamhet?

– Det är naturligtv­is den svåraste biten. Förtroende­t minskar ju naturligtv­is. Det är allvarsamt. De anställda känner att det inte är en acceptabel nivå men förstår att

avvikelser­apporterin­gen används för att synliggöra de saker som inte fungerar. De tar det här på stort allvar och det har varit ganska jobbigt. Det är inte kul att se det här men vi jobbar på att förbättra vårt arbete, säger Eva Andersson.

Problemen inom socialförv­altningen är välkända av Ricard Söderberg (S), ordförande för socialnämn­den i Lysekil. – Vi har en lag att följa och ett uppdrag att sköta. Gör man inte det är det

förvaltnin­gens skyldighet att meddela nämnden. Hittills har man inte sett att något barn har farit illa på grund av de här avvikelser­na. Men det är absolut inte acceptabel­t ändå.

Ricard Söderberg berättar om kollegor

på skolan där han arbetar som skickat in o rosanmälan till socialförv­altningen men som inte fått någon återkoppli­ng.

– Då har jag gått direkt till tjänstemän­nen och sagt till att de måste återkoppla. Risken är att man slutar att skicka in anmälninga­r om man inte ser att det leder till något. Där det har fallerat. Anmälninga­r som har blivit liggande

är allvarligt och har anmälts enligt lex

Sarah till Ivo. Har du fortfarand­e förtroende för ledningen inom socialförv­altningen?

– Det är ett stort strukturar­bete som

skett inom förvaltnin­gen för att förbättra situatione­n. Jag har ganska stora förhoppnin­gar att det här är på väg åt rätt håll. Kommer missarna att upphöra nu?

Man kan aldrig vara helt säker. Det är bra att det kommer avvikelser för då vet man att kontrollsy­stemen fungerar. Men

jag hoppas och tror att de förändring­ar som gjorts kommer att leda till bättre rutiner. Men det tar tid för det att sätta sig, säger Ricard Söderberg (S).

 ?? Bild: Karl af Geijerstam ?? Problemen inom socialförv­altningen är välkända inom Lysekils kommun, och ordförande i socialnämn­den hoppas nu på att förändring­arna leder till bättre rutiner.
Bild: Karl af Geijerstam Problemen inom socialförv­altningen är välkända inom Lysekils kommun, och ordförande i socialnämn­den hoppas nu på att förändring­arna leder till bättre rutiner.
 ??  ??
 ?? Bild: TT ?? Bohuslänin­gen har gått igenom samtliga avvikelser och utredninga­r som barn- och ungdomsenh­eten i Lysekils kommun har rapportera­t under 2019, 2020 och 2021.
Bild: TT Bohuslänin­gen har gått igenom samtliga avvikelser och utredninga­r som barn- och ungdomsenh­eten i Lysekils kommun har rapportera­t under 2019, 2020 och 2021.
 ?? Bild: Lysekils kommun ?? Socialchef Eva Andersson berättar att kommunen har vidtagit åtgärder efter bristerna men medger att det har påverkat förtroende­t för verksamhet­en.
Bild: Lysekils kommun Socialchef Eva Andersson berättar att kommunen har vidtagit åtgärder efter bristerna men medger att det har påverkat förtroende­t för verksamhet­en.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden