Läkare oroas över vårdskulden – slutkörda av pandemiarbetet
Antalet uppskjutna vårdbesök under pandemin ligger på en fortsatt hög nivå. Nu, efter semestern, är planen att börja beta av den kö som uppstått, men fortfarande hänger allt på smittspridningens utveckling i samhället. Samtidigt anser facket att detta inte borde vara en fråga för regionerna.
Redan i vintras påbörjade Västra Götalandsregionen sitt arbete för att hantera det uppdämda vårdbehovet bland allmänheten. Sedan dess har planeringsarbetet fortgått och nu, efter att vårdpersonalen återvänder från sina semestrar, är tanken att kön ska kortas ner.
Vid den 30 juni i år, bara för ett vårdbesök inom slutenvården, hade drygt 16 000 personer väntat i 90 dagar eller mer i Västra Götaland. Kön för operationer eller annan behandling låg på drygt 14 000 personer. Siffrorna kan överlappa något, i och med att en person kan vara i behov av flera kontakter med vården.
Läkar- och sjuksköterskekåren kommer därför behöva hantera både det uppdämda behovet som ökat under året och den normala, dagliga verksamheten samtidigt. En enkät utförd av Läkarförbundet, som Läkartidningen var först med att uppmärksamma, visar nu att vårdpersonalen ser oroligt på kön som bildats.
Av de 2 748 läkare och läkarstudenter som svarat på enkäten uppger nio av tio att de är oroade över hur den svenska vården ska kunna klara av det uppdämda behovet. Sju av tio är övertygade om att de själva kommer påverkas i sitt dagliga arbete, med rädslan att arbetsbelastningen kan bli orimligt hög.
Den stora arbetsbördan
för vårdpersonalen har regionen tagit höjd för, menar Kaarina Sundelin, direktör för koncernstab, beställning och produktionsstyrning av hälso- och sjukvård vid Västra Götalandsregionen.
– Redan tidigt under pandemin blev det väldigt tydligt för alla att återhämtningen i det ansträngda arbetsläget är jätteviktig för våra medarbetare. I och med det gjorde vi ett arbete kring återhämtning, vad som är viktiga faktorer och vad det innebär, säger Kaarina Sundelin och fortsätter:
– En av de absolut viktigaste delarna var att kunna få fyra veckors sammanhängande semester. Utöver det finns fortsatta behov, som exempelvis god arbetsmiljö samt återhämtning både under och mellan arbetspassen.
Enkäten utförd av Läkarförbundet visar inte i någon större utsträckning att personal haft svårt att få ut fyra veckors sammanhängande semester. Däremot uppger fyra av tio tillfrågade att den vila de fått under sommaren inte varit tillräcklig som kompensation för den enorma arbetsbelastning de upplevt under pandemin.
Förbundets ordförande
Sofia Rydgren Stale ser allvarligt på att så pass många inom vården känner sig slutkörda trots semestern. Att Försäkringskassan, i en rapport publicerad förra året, dessutom slog fast att allt fler specialistläkare drabbats av exempelvis utmattningssyndrom gör inte saken bättre, menar Rydgren Stale.
– Med den höga belastning vi levt med ökar riskerna ytterligare. Vi har många medlemmar som rapporterar att de har fått stressymptom med dålig sömn, utmattning, och Ptsd-liknande symtom, säger hon till Läkartidningen.
Kaarina Sundelin berättar att medel har avsatts från regionfullmäktiges budget för att hanteringen av vårdkön ska vara möjlig. Förutsatt att en eventuell fjärde våg inte blir lika allvarlig som de tidigare tre är planen att skrida till verket så snart det går.
– Det är väldigt mycket stand-by på våra förvaltningar i väntan på att alla fått sina semestrar. Sedan sätter vi i gång.
Sjukvårdspersonalen är rimligtvis rätt trött efter en utdragen pandemi. Förtjänar de lite mer andrum, utöver en vanlig semester?
– Den bedömningen får man göra mer eller mindre individuellt. Sedan ligger det förstås ett ansvar hos varje arbetsgivare att reda ut vad som behövs utöver den lagstadgade semestern, säger Kaarina Sundelin.
Enligt Läkarförbundet räcker det inte med att region för region gör upp egna planer för hanteringen av vårdskulden. I stället krävs en nationell samordning, där staten går in med såväl resurser som handlingsplan. Detta berättar förbundets andra vice ordförande, Marina Tuutma, för GP.
– Det går inte att varje enskild region hanterar problematiken som finns. Det måste tillsättas nationella väntelistor för behandlingar, säger Marina Tuutma.
Samtidigt anser de
att ett oproportionerligt fokus läggs på att hantera sjukhusens, eller slutenvårdens, vårdkö. Att staten även prioriterar vårdcentralernas behov kommer resultera i en ökad tillgänglighet för allmänheten, menar Marina Tuutma.
– Exempelvis måste det finnas möjlighet att anlita stafettläkare (hyrläkare, reds. anm), så att vi kan hantera trycket som hela tiden ökar och för att ordinarie personal ska få den återhämtning de behöver. Sedan måste vi även locka tillbaka allmänläkare som inte jobbar kliniskt, de som övergått till exempelvis företagshälsovård, genom att ha en rimlig och avgränsad patientlista.
Behöver läkare och annan sjukvårdspersonal en återhämtningsperiod, och hur skulle den i sådana fall se ut?
”
Med den höga belastning vi levt med ökar riskerna ytterligare
– Man måste tänka på att återhämtning behövs även under en pandemi och att sådant måste schemaläggas redan nu. Det går inte att personalen jobbar över 40 timmar, vecka in och vecka ut, som det varit under pandemin.
Har ni varit i kontakt med regionerna om detta?
– Ja, våra lokala föreningar har en ständig dialog om hur det ska gå till, men det är en kamp på vissa kliniker då politiker bestämt att exempelvis hyrpersonalskostnader ska dras ner. Men det är omöjligt att minska beroendet av hyrpersonal om man inte tidigare ökat på sin ordinarie personal, säger Marina Tuutma.