Samtyckeskultur ska även ta steget in i skolans värld
Metoo-vågen, en ny sexualbrottslag och en larmrapport från Skolinspektionen har fått frågan om samtycke att ta sig in i skolans värld.
Från och med nu ska alla som studerar till lärare utbildas i sex, relationer och samtycke. Men det kommer att ta tid att förändra de sega strukturerna.
Efter berättelserna om sexuella övergrepp, trakasserier, ofredanden och sexism under Metoo-vågen 2017 väcktes krav på förändringar av sexualundervisningen i skolan. Metoo-rörelsen och flera intresseorganisationer drev på för ökad jämställdhet, mot destruktiv machokultur och bekämpandet av sexuellt våld.
Några månader senare lade regeringen fram förslaget till en ny sexualbrottslagstiftning som bland annat innehöll brottet oaktsam våldtäkt, i praktiken ett förbud mot all sex som inte är frivillig – den så kallade samtyckeslagen.
I lagpaketet fanns
också en punkt om att informera om samtycke till domstolar och myndigheter – och till skolelever. Sedan dess har Skolinspektionen rapporterat att lärare känner sig dåligt förberedda för att ge sexualundervisning. För exakt ett år sedan bestämde regeringen att sexualundervisning ska införas på lärarutbildningen, från förskoleklass upp till gymnasiet.
Nu, höstterminen 2021 träder det i kraft. Ambitionen välkomnas av flera lärosäten, men frågan är hur de ska hinna med.
– Det är hela tiden så att man får en massa önskemål om att ha ”in mer” i lärarutbildningen om mobbning, föräldrasamtal, rasism, alkohol och narkotika. Att lägga på en helt ny kurs för varje sådant önskat innehåll finns inte utrymme för, säger Göran Morén, programansvarig för ämneslärarprogrammet vid Högskolan Dalarna.
Lösningen är att foga in frågorna i befintliga ämnen. Göra Morén ser en naturlig plats i kursen som tar upp sociala relationer, konflikter och makt.
– Det är inte det som biologiläraren hade ansvar för när vi gick i skolan. Utan ska vi få bukt med problem som övergrepp och våldtäkter måste vi förstå mekanismer som är på en annan nivå, i könsrelationer. Det håller vi på med redan, men kan göra mer än i dag, säger han.
Vid Örebrouniversitet är
Sanela Bajramovic en av de ansvariga för kursen utbildningsvetenskaplig kärna, som inleder lärarutbildningen. Där kommer det nya examensmålet in. Hon är inne på samma spår som Göra Morén i Dalarna. Den naturvetenskapliga biten fungerar, nu handlar det om relationer.
– Det är svårt men det är vår uppgift som lärarutbildare, vi kommer att göra vårt yttersta för att våra studenter utvecklar nödvändiga kunskaper. Det är sedan upp till varje individ och skola att att omsätta dessa i praktiken, säger hon.
För att skapa förändring är långsiktighet avgörande, tror hon.
– Det man vill komma åt är sega strukturer som vi som samhälle jobbat med i årtionden. Det är väldigt viktigt att kommande regeringar säkerställer att vi har möjlighet att fortsätta arbetet, säger Sanela
Bajramovic. Hon jämför med hållbar utveckling och mänskliga rättigheter som kräver engagemang och arbete på lång sikt för att förändring ska uppnås. I Örebro ska universitetslärare gå
på föreläsningar med genusvetare,
RFSU och personal från skolhälsovården i Örebro kommun det kommande läsåret för att stärka sin kompetens och diskutera vad de ska förmedla till blivande lärare.
I ett pågående forskningsprojekt vid Stockholms universitet har man konstaterat att kunskapen om hur lärare ska undervisa om sex och relationer är tunn, enligt Karin Gunnarsson som är docent i pedagogik och leder studien.
– Fast frågorna varit aktuella så har det inte gjorts mycket forskning i Sverige, men vi ser att det kommer mer nu, säger hon. I höst släpper hon och flera andra forskare en ny bok om sexualundervisning för att fylla luckan.
Göran Morén menar att grundläggande teorier om relationer och genus redan finns på plats inom lärarutbildningen.
– Den didaktiska delen är ett område där det skulle kunna göras mer.
Hur gör lärare, hur tänker lärare, hur bemöter eleverna den undervisning
de får. Den typen av undersökningar är värdefulla, säger han.
Lärarutbildningarna har omkring
25 examensmål, flest av alla universitetsprogram. Kan införandet av det senaste på sikt förändra skolelevers värderingar och förhindra övergrepp och trakasserier?
– Hur mäter man det, ska vi hoppas på att vi får färre anmälningar i framtiden, eller fler? För det kan också vara något som visar att budskapet går fram, säger Mats Lundström, forskare i didaktik vid Malmö universitet som studerat sexualundervisning och deltagit i att utveckla den nya läroplanen.
Han vill vända på steken i fråga om vad samtalen om samtycke ska leda till. – Man har en förhoppning om att
minska antalet förövare om man diskuterar i klassrummet. Men jag hoppas också att de som är offer får
klart för sig vad som är ett övergrepp och kan anmäla, säger han.