Skogsmiljarder het fråga inför årets kyrkoval
Svenska kyrkan, en av landets största skogsägare, har kritiserats för hur de avverkar värdefull gammelskog. När kyrkans medlemsantal dyker har skogen blivit en kassako värd miljarder – inför kyrkovalet höjs nu röster för att kyrkan i stället borde ta ett större ansvar i klimatkampen.
– Det är klart att den här frågan blir väldigt känslig, säger statsvetaren Jan Strid.
Alla människor har lika värde – och hela skapelsen ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Ungefär så kan den kristna synen på klimatet sammanfattas.
Inför kyrkovalet har frågan blivit allt hetare.
Agneta Granström, ordförande för Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna (MPSK), påpekar att det står i bibeln att man ska lämna över något bättre till nästa generation:
– Vi har sett enorma bränder och översvämningar i världen. Sådant som byggts upp, även i välutvecklade länder, sveps bort. Ingen går fri från det. Det är en fråga som kyrkan ska engagera sig i. Och ju mer vi lyfter upp den, desto viktigare blir den, säger hon.
Hennes nomineringsgrupp – kyrkans motsvarighet till partier – vill ställa om kyrkorna till att använda mer förnybar energi, placera kyrkans pengar i hundra procent förnybara fonder samt ställa miljökrav på hur den mark de arrenderar ut ska få användas.
Men den stora
klimatfrågan handlar om skogen. Med sina omkring 400 000 hektar skogsmark är Svenska kyrkan landets femte största skogsägare. Endast Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk äger större arealer.
DN har granskat avverkningsanmälningarna från Svenska kyrkan under de senaste åren, och funnit att många gäller skogar som aldrig tidigare kalavverkats och därför är att betrakta som mycket värdefulla. Avslöjandet har lett till en debatt om hur kyrkan egentligen sköter sin skog – och hur de borde göra i stället.
– Det handlar om ett val att jobba med ett skogsbruk som är hållbart för framtiden, för våra barn och barnbarn. Som det är nu så beter man sig precis som alla andra produktionsverksamheter, säger Agneta Granström och fortsätter:
– Kyrkan står för allt liv på jorden, oavsett om det är småkryp, människor eller djur. Det handlar om att värna skapelsen och jobba för en bra utveckling och en grön omställning.
Förutom väletablerade MPSK
har även nybildade Himmel och Jord klimatet som sin fokusfråga. Ulrika Karlsson är ordförande.
– Vi har identifierat skogen som den fråga där kyrkan kan ha störst betydelse för klimatet. Det finns många positiva effekter med att ha kvar gammelskogar och ändra skogsbruket – i synnerhet när det gäller klimat och biologisk mångfald. Kyrkan ska inte hugga ner skogen för kortsiktig ekonomisk vinning eftersom det påverkar hela världens koldioxidbalans, säger hon.
Göteborgs stift förvaltar omkring 25 000 hektar skog, spritt från Halland i söder till Dalsland i norr, till ett taxerat värde av cirka 1,7 miljarder.
– Totalt sett i landet genererar prästlönetillgångarna ungefär 500 miljoner varje år till Svenska kyrkan, hälften går till församlingarna och hälften till det nationella utjämningssystemet för vidare fördelning till församlingarna, så det är mycket pengar, säger Fredrik Tengberg, egendomschef, Göteborgs stift präslönetillgångar.
Genom åren har mark både avverkats och sålts, men i Göteborg stift har ägandet varit konstant de senaste åren.
– Vi har att förhålla oss till det som lever under det som juridiskt kallas markbalans. Det innebär, lite förenklat, att om vi köper 200 hektar av en privat skogsägare måste vi också sälja motsvarande areal.
Hur prästlönetillgångarna ska förvaltas regleras i kyrkoordningen. Där står bland annat att tillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga och långsiktiga totalavkastning.
Det står också
att tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen ska beaktas i skälig omfattning
– Utöver det följer vi de lagar och förordningar som finns. Vi är också certifierade i två olika organisationer, PEFC och FSC. Sedan har vi skogvaktare med lokal kännedom som sköter det praktiska, säger Fredrik Tengberg.
Finns det en risk för kortsiktig avverkning eller försäljning för att säkra ekonomin i Svenska kyrkan?
– Det ska finnas en långsiktighet i förvaltningen dels genom att vi följer kyrkoförordningen men också genom till exempel långsiktig planering med hjälp av skogsbruksplaner och avverkningsberäkningar.
Kan miljödebatten kring förvaltningens skogsägande leda till förändring?
– Det är en fråga som diskuterats länge, men aktualiserats på senare tid. En förvaltning är alltid under förändring och tar in ny forskning och nya rön.
Jan Strid är
pensionerad universitetslektor vid Göteborgs universitet och har forskat kring kyrkovalen. Han kopplar ihop skogsfrågan med det sjunkande antalet medlemmar.
– Kyrkan har problem för närvarande med ett ordentligt medlemstapp vilket innebär försämrad ekonomi. Samtidigt får de ordentligt med inkomster från skogen. Då är det klart att den här frågan blir väldigt känslig, säger han.
Han tror dock inte att den kommer bli särskilt utslagsgivande för valresultatet, och tycker att debatten tenderar att bli väl abstrakt.
– Kyrkan ska naturligtvis värna klimatet och vara aktiva i klimatfrågan, men hur? Det är väldigt svårt att konkretisera den frågan i ett val, annat än att den är viktig.
Ulrika Karlsson från
Himmel och Jord ser däremot klimatfrågan som ett sätt att engagera fler i kyrkan – och påpekar att intäkterna från skogen bara står för knappt två procent av kyrkans totala intäkter årligen.
– Det innebär att kyrkan har stor möjlighet att gå före i en omställning, eftersom kyrkan inte är beroende av intäkterna från skogen. Himmel och Jord är inte emot ett brukande av skogen, men vi vill använda skonsammare metoder än dagens kalhyggesbruk.