Studie: Första åren med diabetes är livsavgörande
För personer med diabetes typ 2 är det avgörande att snabbt få ner blodsockret redan de första åren efter diagnosen. Annars ökar risken för hjärtinfarkt och dödsfall 10 år senare.
Nio av tio svenskar med diagnosen diabetes har diabetes typ 2. Sjukdomen kommer oftast i vuxen åldern och är kopplad till både levnadsvanor och ärftlighet.
Nu visar en studie för första gången att det är avgörande med kraftfulla och tidiga insatser för att få ner blodsockervärdet så fort diagnosen är ställd. Annars ökar risken för hjärtinfarkt och dödsfall 10–20 år senare. Detta även om man under åren fram till dess klarat sig utan skador på kärl och hjärta.
En av forskarna bakom studien är Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet och överläkare inom diabetesvården i Västra Götalandsregionen.
– Vårt resultat visar att personer som åren efter diagnosen legat tio sockerenheter över målvärdet löper 20 procent högre risk för dödsfall jämfört med personer vars värde har legat i nivå med riktlinjerna. Vi har inte tidigare utfört liknande analyser och inte förstått att tidig kontroll över blodsockret är av så stor betydelse för den framtida prognosen, säger han.
I dag har
nästan en halv miljon svenskar diabetes och 150 000 personer uppskattas gå omkring med sjukdomen oupptäckt. I den aktuella studien har Marcus Lind och hans brittiska kollega använt sig av registerdata från en stor brittisk så kallad nyckelstudie inom diabetes typ 2.
Syftet var att undersöka vilken roll blodsockervärden hade för hjärtinfarkt och dödsfall under de första 5–10 år efter diagnosen och 10–20 år senare. Analysen visade att personer som under de första åren hade värden i nivå med riktlinjerna hade en 20 procents lägre risk att drabbas av dödsfall jämfört med gruppen som hade ett värde på tio enheter över riktvärdet. Liknande samband konstaterades för hjärtinfarkt.
– Budskapet är att man måste upptäcka sjukdomen tidigt och behandla den aggressivt. Både vårdgivare och patienter med diabetes typ 2 måste satsa allt redan från början på att få ner blodsockervärdet. Vården måste också ha mer fokus på att hitta personer som går med höga sockervärden under flera års tid, säger Marcus Lind.
Vid insjuknande i diabetes typ 1 ger förhöjda blodsockervärden symtom så fort de stiger. Vid diabetes typ 2 kan nivåerna stiga utan att man får symtom. Den som har föräldrar eller syskon med sjukdomen löper högre risk än andra att drabbas. Kraftig övervikt, särskilt bukfetma, är också en riskfaktor.
Mätning av blodsocker
på vårdcentralen sker oftast med ett stick i fingret på fastande mage och med ett värde under 6 kan man normalt sett vara lugn. Men om resultatet svävar mellan 6 och 7 vid flera tillfällen kan det vara ett tecken på att man är på väg att utveckla diabetes typ 2.
Ett annat sätt att mäta sockervärdet är att undersöka hur genomsnittsnivån legat under de senaste två, tre månaderna. Detta sker via ett blodprov i armen som skickas för analys.
Ökade nivåer av socker i blodet betyder att hormonet insulin inte räcker för att styra införseln av sockret till cellerna eller att cellernas förmåga att ta upp sockret har försämrats. På sikt skadar det nerver och kärl i organ som ögon, njurar och hjärta.
Med rätt kost och medicinering kan blodsockret hållas på normala nivåer. Av tidigare diabetesmediciner kunde man gå upp i vikt, enligt Marcus Lind, men numera finns flera moderna varianter som både håller blodsockret i schack och bidrar till att man håller eller minskar vikten.