Snart kan gåtan vara löst
Det har gått 60 år sedan Dag Hammarskjöld omkom i en flygkrasch, som än i dag är en gåta. Men i samband med att en utredning blir klar i höst kan mystiken klarna.
60 år efter den mystiska flygkrasch där FN:S generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom kan världen komma gåtans lösning närmare. Under hösten väntas resten av den utredning som tidigare konstaterat att en attack eller annat angrepp utifrån sannolikt orsakade kraschen. – Som vice generalsekreterare i FN var jag med och tog initiativ till utredningen – av samma skäl vill jag inte föregripa den, säger Jan Eliasson.
Det var strax före midnatt den 17 september 1961. Det svenska planet Albertina med FN:S symbol på stjärtfenan var på ingång till flygplatsen i Ndola i Nordrhodesia i Afrika, dagens Zambia, efter att ha lyft från Leopoldville i Kongo sent på eftermiddagen.
Ombord fanns FN:S svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld med stab. De var trötta efter att ha förberett det känsliga uppdraget natten innan, samtidigt fanns en spänd förväntan inför den väntande uppgiften.
Flygledningen hade fått information om planets ankomst och det vara bara en tidsfråga innan Albertina skulle landa i den ljumma natten.
Men Dc-6:an kom aldrig – och ingen brydde sig om att fråga varför.
Först 15 timmar senare, på eftermiddagen den 18 september, hittades det brända vraket i ett djungelområde cirka en mil från flygplatsen.
Av de 16 ombord (varav nio svenskar)
var 15 döda, bland dem Dag Hammarskjöld. Den amerikanske livvakten Harold Julian hade överlevt men var svårt skadad och avled senare på sjukhus. I väntan på besked om vad som hänt det försvunna planet höll FN andan.
Dödsbudet skakade världen. I Sverige var Hammarskjöld något av en folkkär världskändis och kollektiv landssorg utbröt.
Flaggan på Stockholms slott vajade på halv stång och hans kista togs senare emot under stort arrangemang.
Dag Hammarskjölds uppdrag för 60 år sedan var att möta Moise Tshombe, ledaren för utbrytarrepubliken Katanga. Syftet var att få till stånd vapenvila i Kongo. Medlaruppgiften var svår och farlig, många kallade den för omöjlig. Det världspolitiska läget var spänt – maktkampen mellan öst och väst i form av kalla kriget hängde som en hotande skugga över FN:S fredsprocess där toppdiplomaten från Sverige var nyckelpersonen.
I bakgrunden fanns Kongokrisen och inbördeskriget där Katanga försökte bryta sig ut från Kongo, en konflikt som på ytan avgjordes med en militär Fn-insats.
Året före kraschen hade Kongo blivit självständigt från Belgien. Motsättningarna mellan olika folkgrupper var stora.
Kaos och våld rådde i den nya och vacklande friheten samtidigt som kolonialmakten fortfarande hade stora intressen i landets naturtillgångar, främst mineraler. Väst och öst intog olika ståndpunkter
och konflikten drogs in i det kalla kriget där FN:S agerande inte välkomnades av alla. Politiskt och säkerhetsmässigt var området som Hammarskjöld befann sig i att likna vid en tickande bomb.
Åtta år tidigare, 1953, hade Dag Hammarskjöld tillträtt som FN:S generalse
”
Valet av Hammarskjöld var förvånade och många undrade nog var man hittat honom, en lågmäld tjänsteman som inte gjort sig särskilt känd utanför Sverige.
kreterare. Hans företrädare, norrmannen
Tryggve Lie som tvingats lämna uppdraget i förtid, välkomnade honom med orden ”Du har just fått världens mest omöjliga jobb.”
– Valet av Hammarskjöld var förvånade och många undrade nog var man hittat honom, en lågmäld tjänsteman som inte gjort sig särskilt känd utanför Sverige.
Samtidigt pågick det kalla kriget och avkoloniseringen för fullt. Åtskilliga bedömare såg honom nog som ofarlig i den mening att han inte öppet hade några politiska fiender och därmed inte skulle utgöra något hot, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som bland annat forskat om svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Men Dag Hammarskjöld, som tycktes jobba jämt, utvecklade FN:S organisation och effektivitet och bidrog starkt till att lösa flera av världens kriser och mötte med åren allt större respekt. Han böjde sig inte för hot eller maktspråk och hade alltid Fn-stadgan till hands som svar när arbetet ifrågasattes.
För det fanns de som var kritiska till honom. När FN:S generalförsamling öppnade för 15:e gången, i september 1960, krävde Sovjetunionens regeringschef Nikita Chrusjtjov att generalsekreterarens ämbete skulle avskaffas och ersättas med en trojka. Hammarskjöld bemötte kravet tydligt och rakt och fick stående
Dc-6:an kom aldrig – och ingen brydde sig om att fråga varför. Först 15 timmar senare hittades det brända vraket i ett djungelområde cirka en mil från flygplatsen.