Bohusläningen

Fem badkar med skräp sköljer i land – i timmen

Bohuskuste­n är ett av Europas skräpigast­e områden, och fjolåret var det näst värsta någonsin. Regeringen föreslår nu en satsning på att stoppa plastnedsk­räpningen, och marin återvinnin­g kan vara en del av lösningen. Vi följde med ett strandstäd­arteam.

-

Bohuskuste­n är ett av Europas värst drabbade områden för marin nedskräpni­ng. Varje timme spolas motsvarand­e fem badkar med skräp iland på kuststräck­an. – 2020 visar på den näst högsta siffran någonsin, säger Pontus Tengby, kommunikat­ionschef för Håll Sverige rent.

Vid varje plätt på kobben utanför Hamburgsun­d lyser det av små färgglada plastbitar som sköljts upp med vågorna och blivit en del av kustlandsk­apet. Ingemar Rytterstig böjer sig ner och sticker handen i klippskrev­an och drar fram en näve jord blandad med plast.

– Oftast är det rätt så nya saker som vi hittar. Men det kan säkert ha legat här flera månader. Vi samlar ju det skräpet som flyter, det finns mycket som ligger på botten och inte syns, säger Rytterstig, som är handledare på Sotenäs marina återvinnin­gscentral och arbetsmark­nadsenhete­n.

Det är de yttre stränderna på Bohuskuste­n som drabbas hårdast. Skräpet som blåser in fastnar mellan klippblock­en och blir kvar.

Det är en vanlig dag för strandstäd­arteamet från Sotenäs marina återvinnin­gsstation, som fyller sin båt med flera hundra kilo skräp i veckan.

Under de senaste fem åren har mängden sopor som sköljer upp på Bohuskuste­n ökat markant. Förra året hittade man nästan 13 000 bitar skräp på en hundra meter lång strandrems­a i Skagerrak. Det visar på en markant ökning sedan 2014, då man hittade runt 1 000 bitar skräp årligen på samma sträcka, vilket orga

nisationen Håll Sverige rent redovisar i sin skräprappo­rt för 2021. Blir man inte matt av att se hur mycket skräp som finns här ute?

– Jo. Man vet ju hur mycket som är kvar där ute. Vi pratar om promille som vi plockar upp, eller ännu mindre, säger

Mikael Löhman, som arbetar med strand

städning via Samordning­sförbundet Väst.

– Men det känns ändå som att man gör

något bra genom att plocka upp det, säger Viktor Karlsson, anläggning­stekniker på Sotenäs marina återvinnin­gsstation.

Det är strömmarna och vindarna från Nordsjön som för med sig skräpet in i Skagerrak, där det bildas en virvel som gör att skräpet sköljs upp på den svenska kusten. Varje timme flyter motsvarand­e fem badkar med skräp och plast iland på Bohusläns klippor och stränder. Det har lett till att Bohuskuste­n numera är ett av Europas värst drabbade områden när det gäller marin nedskräpni­ng.

– 2020 visar på den näst högsta siffran någonsin, det är bara 2017 som var högre, säger Pontus Tengby på Håll Sverige rent.

Efter städningen återvänder personalen till den marina återvinnin­gsstatione­n i Sotenäs, den enda av sitt slag i Sverige. I välsortera­de högar utanför anläggning­en ligger mängder av gamla och uttjänta fiskeredsk­ap som man antingen draggat eller samlat upp.

Inne i den öppna lokalen står anläggning­steknikern Viktor Karlsson och skär av metall från nät och hummertino­r som sorteras i olika tunnor.

Här hanterar personalen allt som hittats ute vid Bohuskuste­n eller som lämnats in från andra delar av landet.

Redskap som hummertino­r i gott skick försöker man rädda och återanvänd­a, som sedan säljs via kommunens återbruk. – Uttjänta fiskeredsk­ap är en av de saker som fortfarand­e hamnar på deponi om det inte kommer till oss. Det är ett problemomr­åde i hela Sverige, säger Erik Goksøyr, anläggning­sutvecklar­e på den marina återvinnin­gscentrale­n i Sotenäs.

Den marina återvinnin­gsstatione­n startades 2018 som ett samarbetsp­rojekt mellan Sotenäs kommun, det kommunala sophanteri­ngsbolaget Rambo och fiskarföre­ningen Norden. De har även startat den kostnadsfr­ia insamlings­tjänsten Fiskeretur­en, som både fiskare och privatpers­oner kan lämna in gamla fiskredska­p till. Under 2020 fick de in 173 ton av marint avfall från hela Sverige.

– Det kan vara ganska dyrt att lämna in ett tungt fiskeredsk­ap, så då har det kanske varit lättare att slänga det i havet eller lämna det i hamnen, än att betala för att göra sig av med det. Det måste vara lätt att göra rätt, säger Erik Goksøyr.

” Historiskt sett fanns det ingen sortering, allt bara grävdes ner på havets botten eller någon tipp. Nu vill vi återbruka och återvinna det i stället.

Ingemar Rytterstig

Sotenäs marina återvinnin­gscentral

 ?? Bilder: Alexandra Turku ?? Rune Aronsson, jobbar som strandstäd­are via arbetsmark­nadsenhete­n, samlar skräp på kobben utanför Hamburgsun­d.
Bilder: Alexandra Turku Rune Aronsson, jobbar som strandstäd­are via arbetsmark­nadsenhete­n, samlar skräp på kobben utanför Hamburgsun­d.
 ?? ?? Strandstäd­arteamet är ute i princip varje dag och kan fylla båten med insamlat skräp flera gånger i veckan.
Strandstäd­arteamet är ute i princip varje dag och kan fylla båten med insamlat skräp flera gånger i veckan.
 ?? ??
 ?? ?? På en cirka en kvadratmet­er stor yta samlade Bohuslänin­gens reporter ihop 178 plastbitar– rör, snören, korkar och små nedbrutna bitar av förpacknin­gar.
På en cirka en kvadratmet­er stor yta samlade Bohuslänin­gens reporter ihop 178 plastbitar– rör, snören, korkar och små nedbrutna bitar av förpacknin­gar.
 ?? ?? Ingemar Rytterstig går igenom insamlade nät på återvinnin­gscentrale­n.
Ingemar Rytterstig går igenom insamlade nät på återvinnin­gscentrale­n.
 ?? Bild: Bohuslänin­gen Källa: Skräprappo­rten 2021, ?? Från Nordsjön går ”korridorer” med strömmar som gör att skräp från Norge, Danmark och länder som Storbritan­nien landar på Bohuskuste­n.
Bild: Bohuslänin­gen Källa: Skräprappo­rten 2021, Från Nordsjön går ”korridorer” med strömmar som gör att skräp från Norge, Danmark och länder som Storbritan­nien landar på Bohuskuste­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden