Samhället plågas av översvämningar: ”Naturen emot oss”
I Skalhamn drabbas invånarna av återkommande översvämningar. Nu oroas boende för permanent skada på golv och husgrund. ”Problemet är att det är så många parter som delar på ansvaret”, säger Thomas Wikström på kommunala vatten- och energibolaget Leva.
I många år har invånarna i lilla Skalhamn norr om Lysekil plågats av återkommande översvämningar. Nu kraftsamlas det för att komma tillrätta med problemen, men samhällets läge försvårar arbetet.
– Vi har naturen emot oss, säger Thomas Wikström, ny Va-chef på kommunala vattenbolaget Leva.
Två Skalhamnsbor som nyligen drabbats av ovälkommet vatten är Monika och Gunter Harland. När de i februari skulle renovera sin tidigare sommarstuga, som de numera bor permanent i, upptäcktes så mycket vatten under huset att hantverkarfirman backade ur.
Parets hus har ingen källare, men efter upptäckten i februari är de oroliga för att vattenansamlingen under huset gjort permanent skada på golv och husgrund, säger Monika.
Nu hoppas de att kommunen ska förbättra dräneringen utanför deras hus, med bland annat större rör som kan föra bort mer vatten.
– Planen nu är att börja renovera i augusti i stället, men det känns osäkert.
Redan sommaren 2017 rapporterade Bohusläningen om hur 95 fastighetsägare i Skalhamn ställde sig bakom en namninsamling med krav på åtgärder mot de ständigt återkommande vattenproblemen. Då hade översvämningarna varit omfattande och området delvis i folkmun fått namnet ”Blötan”.
Men problemen sträcker sig långt mycket längre bak i tiden än så. Efter en större översvämning 2002 gjordes en utredning som visade på flera brister i avloppssystemet.
En utredning som kom fram till att den bäck som rinner mot havet genom Skalhamn, och fungerar som dagvattenledning, hade för små kulvertar.
Inte mycket har dock gjorts under åren för att förbättra situationen. Enligt Thomas Wikström, nytillträdd Va-chef på kommunala vatten
och energibolaget Leva, som sköter vatten- och avloppsnätet i Skalhamn, beror detta främst på en sak.
– Problemet är att det är så många
parter som delar på ansvaret; enskilda fastighetsägare, väghållare, Leva och även kommunen. Det är orsaken till att det dröjt.
Innan han alltså nyligen blev Va-chef var han länge drifts- och underhållschef på Leva, så Thomas Wikström är väl insatt i Skalhamns vattenproblem.
– Det finns ju en jättelång historik. 2017 gjorde Leva ett försök men fick nej direkt av länsstyrelsen på tillståndsansökan för ny vattenavledning och dikning. Då fastnade vi lite igen.
Beslutet ska bland annat ha grundats på att det finns skyddsvärd laxöring i bäcken, och överklagades inte.
– Det var inte en helhetslösning, och eftersom det blev motstånd redan i första ledet var det bättre att tänka om.
Någrahundrameterbortfrånmonika
och Gunter Harland bor 90-åriga Astrid Wörand ensam i ett hus, alldeles intill den ofta översvämmade dagvattenbäcken.
Där har hon bott sedan 1995, och sedan makens bortgång 2006 har hon varit själv.
De ständiga översvämningarna har gjort henne ”rädd för när det regnar” säger hon, och i den vattenskadade källaren är det tomt.
– Jag vågar inte ha något där läng
re, utan har köpt en liten frys till tvättstugan. Men killarna från rädd
ningstjänsten som kommer och pumpar är fantastiska och brukar skoja att jag ska gå in och lugna mig med en whisky.
Terrängen med sluttande berg runtom och ner mot Skalhamn skapar en ”jättestor avrinningsyta”, säger Thomas Wikström.
– Vi har naturen emot oss, men det var så man byggde förr när man
ville ha lä. Vi kan aldrig bli av med vattnet till Skalhamn, utan vi måste hantera det och vi har ansvar för dagvattnet.
Efter de misslyckade planerna 2017 fick man ”retirera lite”, enligt Thomas Wikström, men sedan förra året pågår nu en större utredning
där Leva tillsammans med kommunen tittar på hållbara lösningar. – Vi har valt att samarbeta för ett ordentligt grepp, och tanken är att komma med större åtgärder 2023.
Kommunen är en stor markägare därute också och har ansvar genom det. Jag förstår fastighetsägarnas frustration, men vi får inte ändra hur som helst utan måste även ha kontakt med till exempel Trafikverket, som ansvarar för vägtrummor.
Vägtrummor är vattenledningar under och bort från, just det, vägar. Vad kan det bli för åtgärder?
– Det handlar om hela kedjan, inte bara större rör utan till exempel att vi fördröjer flödet uppströms.
Alla måste samarbeta för att vi ska få vattnet hela vägen ner till havet. Vi har inte ansvar för vatten som rinner ovanför backen, säger Thomas Wikström.
Killarna från räddningstjänsten som kommer och pumpar är fantastiska och brukar skoja att jag ska gå in och lugna mig med en whisky.
Astrid Wörand.