Stora nedskärningar hotar när regeringen omfördelar biståndet
Regeringens chocksänkning med över nio miljarder kronor av det internationella biståndet, för att finansiera ukrainskt flyktingmottagande i Sverige, slår hårt mot svenska hjälporganisationer. – Man låter de fattigaste betala för vårt flyktingmottagande. Det är budgettekniskt smart, men det är inte etiskt okej, säger Anders Berg på Individuell Människohjälp.
I fjol ökade allmänhetens givande till hjälporganisationer med 9,7 miljarder kronor, vilket fortsatte att öka kraftigt med flera miljarder kronor efter den ryska invasionen i Ukraina i år.
I april kom dråpslaget när regeringen aviserade att man skär ner det internationella biståndet med nära tio miljarder kronor och omfördelar de pengarna till Migrationsverkets ukrainska flyktingmottagande i stället.
Miljarderna motsvarar en fjärdedel av Sidas budget, och där sitter man just nu och gör en konsekvensanalys av närmare 2 000 avtal. De som drabbas hårdast av nedskärningarna är miljöorganisationer, människorättsorganisationer och civilsamhällesorganisationer.
– Omfördelningen får mycket allvarliga konsekvenser, för det är ju inte så att alla andra kriser försvinner. Så vi fördelar då om biståndet till världens mest utsatta människor tillbaka till oss i Sverige. Helt plötsligt kommer organisationer i Afrika och Latinamerika att stå helt utan finansiering. Detta är i grunden allvarligt, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare i branschorganisationen Giva Sverige.
En av de organisationer som drabbas direkt av nedskärningarna är IM, Individuell Människohjälp, som arbetar med samarbetspartner i Indien, Nepal, Mellanöstern och södra Afrika. De har fått ett sparkrav på 39 procent under året, vilket innebär att de förlorar 27 miljoner kronor.
– Vi visste inte ens om detta under årets första fyra månader. Rent praktiskt så innebär det att vi har 27 miljoner kronor mindre att ge till våra lokala samarbetspartners ute i världen, däribland pengar som skulle säkra upp demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter i Ukraina. Det är ju absurt, säger Anders Berg, chef för den internationella verksamheten.
IM kommer att försöka lösa problemen genom att använda pengar man sparat undan för krislägen, och hoppas att ingen av deras partners ska tvingas lägga ner eller säga upp personal.
– Vi hoppas att detta är en engångshändelse, men vi fruktar att det är en testballong. Även om vi täcker upp med våra besparingar så är det ett dråpslag och man låter de fattigaste betala vårt flyktingmottagande, säger Anders Berg.
Organisationer som till exempel Röda Korset som arbetar med humanitärt bistånd till naturkatastrofer och svält är undantagna från nedskärningarna.
Biståndsministern Matilda Ernkrans (S) står bakom beslutet att omfördela biståndspengar till ukrainskt flyktingmottagande, men har
Generalsekreterare i branschorganisationen Giva Sverige
” Helt plötsligt kommer organisationer i Afrika och Latinamerika att stå helt utan finansiering. Detta är i grunden allvarligt. Charlotte Rydh
också sagt att det kan komma att ändras.
– Vi har fått uppgifter från Migrationsverket som pekar på att det kanske inte blir så många ukrainska kvinnor och barn som man trodde i första prognosen. Vi hoppas att vi kan återkomma i närtid med hur vi ser på detta, sade hon i en Ekointervju.
Under onsdagen gick ett 50-tal hjälporganisationer ut i ett nationellt upprop för att rädda biståndet. Uppropet pågår fram till den 11 september.