Skansbergets värn – lokalhistoria från andra världskriget Fakta: Öppettider Skansbergets värn
Uppe på Skansberget ligger en rik försvarshistoria öppen och bevarad för allmänheten. Värnet på Skansberget byggdes i rasande fart efter att Nazityskland invaderat våra grannländer i april 1940. – Det stora projektet är att hålla öppet för allmänheten och visa upp värnen och berätta historien. Om man kan sin historia så slipper man upprepa misstag, menar guiden Martin Rångeby.
Skansberget påminner om en regnskog i början på juni. Efter den senaste tidens solsken och förmiddagens regn är det en fuktig värme som slår emot en som en vägg, lärkoch kastanjeträden är fortfarande tyngda av regnet.
I Skansplans övre del skymtar Skansberget. Namnet antyder läget för en slags skans, som är en fast punkt i en äldre typ av befäst fältställning. Guiden Martin Rångeby kommer gåendes upp för backen mot berget med sin dotter. Han är historieläraren som med ett påtagligt intresse för fortifikation (reds. anm, befästningskonst) vill berätta historien om Skansbergets fort för den som nyfiken och vill lyssna.
– Jag hoppas att du inte är rädd för spindlar, vi har städat undan en del men det finns fortfarande en hel del kvar, säger Martin Rångeby, på väg upp mot Skansbergets fort.
” Det stora projektet är att hålla öppet för allmänheten och visa upp värnen och berätta historien.
I april 1940 stod Sverige inför ett hotande världskrig. Våra grannländer Danmark och Norge hade på väldigt kort tid fallit och frågan var om Sverige hotades av samma öde – en nazitysk invasion.
Uppe på Skansberget finns det minst tre generationer försvars
anläggningar, även om den första fornborgen inte är säkert belagd. Under andra världskriget, år 1941, byggdes Lindénvärnet, det bestod av en stenkupol i huggen granit med plats för lättare vapen som kulsprutegevär och vanliga gevär.
– När tyskarna tog Danmark och Norge stod Sverige utan beredskap, vi hade ett decimerat försvar. Därför var skansarna väldigt viktiga och oerhört välplanerade, säger Martin Rångeby medan vi når Skansbergets fort.
Placeringen mitt i Uddevalla med utsikt över både stad och hamninlopp blev en viktig placering, här byggdes två Lindénvärn som agerade vakande ögon över staden.
– Det dammsögs stenhuggare i hela Sverige och de som byggde skansarna på Skansberget kom från Grundsund. På mindre än en månad stod de färdiga, säger Martin Rångeby och hukar sig för att inte slå huvudet i bunkertaket.
Redan efter ett år i bruk, år 1942– 43, tömdes alla skansar och bunkrar runt om i Sverige. Tid och utveckling gjorde att värnen lämnades åt sitt öde med Fortifikationsverket som ägare. I oktober 2003 verkställdes beslutet att plombera värnen på Skansberget. Men i sista sekund hann Björn Löfström från Uddevalla hemvärnskompani stoppa processen genom några samtal till kommunen, Länsstyrelsen och Fortifikationsverket. Kort därefter grundades Uddevalla försvarshistoriska förening med syfte att driva och visa upp Skansbergets fort.
– Det stora projektet är att hålla öppet för allmänheten och visa upp värnen och berätta historien. Och om man kan sin historia så slipper man upprepa misstag. Samtidigt är det så mycket som försvinner för att det ska ge plats för någonting nytt,
Datum för Uddevallas försvarshistoriska förening guidade turer i sommar:
9 augusti, 16 augusti, 23, augusti och 30 augusti
6 september och 13 september och det här är ett stort stycke av Uddevallas historia, säger han.
Att förvalta ett värn från 1940-talet är besvärligt. Det kostar mycket pengar för föreningen och det läcker in vatten i takt med att betongen spricker och eroderar. Medan Martin Rångeby talar droppar det från bunkertaket, och det är minst lika fuktigt inne som ute. Spindlarna i taket stormtrivs.
– Vi hoppas att vi kan restaurera värnet, men det tar tid och det går åt mycket pengar. Sedan är det väldigt mycket skadegörelse genom klotter.
Det har börjat dugga. Inne i Skansbergets bunker fylls hinkarna med regnvatten, ett av kupolvärnen är ordentligt skadat.
Hur använder du Skansbergets historia i ditt arbete som lärare?
– Allting centreras kring en unik plats känd av många Uddevallabor. Folk i trakten har åkt förbi sådana här platser som Skansberget och kommit med små tankar och funderingar. Några är till och med släkt med dem som var med i beredskapen på 1940-talet. Därför ber jag alla elever att kolla i källaren eller på vinden efter gamla brev som kan ge ytterligare berättelser till lokalhistorien. Historia blir aldrig tråkigt, säger Martin Rångeby med emfas.
I dagsläget skrivs ny krigshistoria i Europa och enligt Martin Rångeby påverkar Ukrainakriget de guidade Skansberget-turerna.
– En rent konkret fråga vi får från besökare är: Kan värnet användas i dag? Människor drar paralleller mellan dåtid och nutid, så det finns tankar, kanske inte de mest logiska tankarna men det väcker någonting i dem.
– Förra året hade vi en besökare som kom från Kosovo och där var kriget oerhört närvarande. Den mannen hade varit med och byggt värn i sitt hemland och kunde lägga till en annan dimension till den guidade turen. Det dök upp frågeställningar som kretsade kring hur är det att bygga ett värn och hur känns det att ställas inför en kommande konflikt.