Ytterligare ett års respit för Lysekilsbanan
Trafikverket kommer att dröja ytterligare ett år med att komma till beslut om Lysekilsbanan. Under tiden ligger södra hamnområdet för fäfot utan att komma till användning. Det är inte bra för Lysekil.
Ärendet om Lysekilsbanan har gått i långbänk. Först om ett år kommer Trafikverket att ha ett ordentligt beslutsunderlag om Lysekilsbanans framtid, rapporterade Bohusläningen i förra veckan. Efter att Försvarsmakten lämnat in ett negativt svar till Trafikverket på förslaget om nedläggning av banan meddelar Jörgen Ryding på Trafikverket att en dialog har inletts med bland andra Försvarsmakten och andra myndigheter. Ett beslut kommer alltså att dröja.
De senaste tio åren har Trafikverket beslutat att lägga ned underhåll på 34 järnvägssträckor i Sverige. 25 sträckor har lagts ned. Endast i ett fall har en bana, Västerdalsbanan, återupptagit trafik. Malungs kommun har fått Trafikverket att lägga ned 48 miljoner kronor på en upprustning. Dessutom har man själva investerat 50 miljoner i en ny omlastningsterminal för timmer. Det är under rätt speciella omständigheter som banan har räddats. Malungs kommun har som stor skogsägare en direkt användning av banan. Tre eller fyra godståg i veckan trafikerar sträckan.
Det är svårt att se hur Lysekilsbanan skulle kunna få lika mycket trafik som Västerdalsbanan. Huvudanledningen för att bygga banan var att frakta bohusgranit och fisk. Godstrafiken
är nedlagd sedan ett drygt decennium. Reguljär persontrafik har inte gått sedan 80-talet, med undantag för några somrar då Västtrafik har kört trafik.
Många entusiaster vill rädda Lysekilsbanan. Men fakta är att det saknas tillräcklig efterfrågan på både gods- och persontransporter. Mycket talar för att en upprustning och löpande underhåll inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Man ska komma ihåg att banans sträckning är från början av 1900-talet och påminner om en berg- och dalbana vissa sträckor. Att öka hastigheten riskerar att bli en dyr historia. I Västra Götalandsregionen finns det många andra infrastrukturprojekt som konkurrerar för att komma in i den nationella transportplanen. Bland annat gäller det upprustning av Bohusbanan, som ju faktiskt har trafik idag.
Försvaret vill ha kvar spåret som ett industrispår, av beredskapsskäl. Visst, det är bra att ha räls när det behövs, men det skulle försätta Lysekil i den sämsta av alla världar. Rälsen skulle ligga kvar och ta upp utrymme i centrum, samtidigt som den inte används av någon.
Spårområdet i Lysekils centrum har potential för att användas på ett mycket bättre sätt än att bara ligga för fäfot. Lysekilspartiet gör därför rätt som föreslår att området kan utvecklas för bostäder och restauranger. Resten av sträckningen kan med fördel omvandlas till cykelbana, vilket har skett mellan Trollhättan och Vänersborg på en gammal banvall.
Sveriges beredskap ska vara god. Men det är svårt att se att Lysekilsbanans existens är avgörande för försvarsberedskapen. Mycket talar för att Trafikverket nästa år faktiskt beslutar om en nedläggning. Det vore ett rimligt beslut och öppnar för en positiv utveckling av Lysekils centrum.