Efter glesbygdens larm: Nu ska social dumpning synas
Kommuner i landsbygd och glesbygd larmar om att socialt utsatta personer plötsligt flyttar in – på uppmaning av rikare kommuner. Fenomenet social dumpning har varit på tapeten de senaste två åren. Nu tänker regeringen tillsätta en utredning för att få buk
SAMHÄLLE
– Vi har en lång radda av kommuner som vittnat samma problematik, säger civilminister Ida Karkiainen (S) till TT.
Fagersta kommun är en av dem som nyligen satt sig ner och börjat räkna på antalet misstänkta fall där nya kommuninvånare med stort behov av stöd plötsligt flyttat in.
– Vi kan räkna antalet människor till 22 vuxna och 44 barn bara för 2020, där vi kan säga med gott samvete att det här är social dumpning, berättar Marino Wallsten (S), kommunalråd i Fagersta, för TT.
Storstadskommuner har av många pekats ut som ansvariga för förflyttning av bland annat nyanlända, personer med sociala problem, missbrukare och hemlösa – men de slår ofta ifrån sig. Fagersta har också skrivit till två kommuner i Stockholmsområdet, som enligt
Marino Wallsten medgett att människor flyttats iväg. Men ingen erkänner att man faktiskt skickat iväg dem till Fagersta, säger han.
– Det som sticker i ögonen är att det är barn som bryts upp från en etablerad tillvaro.
I en enkätundersökning som TT genomförde i slutet av 2019 uppgav drygt 70 procent – 113 kommuner – av totalt 159 svarande att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen. Siffran var högre – 79 procent – bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.
Nu tänker regeringen tillsätta en utredning för att få grepp om hur stort problemet är – och vad som behöver göras. En utredning som syftar till att ”lämna förslag till åtgärder och främja samverkan mellan kommuner för att motverka social dumping”.
Bland annat kan förslag till ny lagstiftning bli aktuell, enligt civilminister Ida Karkiainen (S).
– Vi bedömer att vi behöver ha den här utredningen, och den kommer att bidra till att vi också kan fatta nödvändiga beslut i framtiden, säger hon.
Men det är inte första gången problemet utreds. Frågan om social dumpning har tidigare utretts av Statskontoret, som gjorde en kartläggning som slog fast att socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta faktiskt är ett problem som förekommer.
Problemet hamnade sedan på länsstyrelsernas bord, som fick i uppdrag att se till så att kommunerna börjar samverka så att fenomenet motverkas. Den redovisningen konstaterade att det krävs någon form av nationell samordning – en myndighet som övergripande kan ansvara för arbetet med problemet ute i landets kommuner.
Vad tycker du själv behövs för att komma till rätta med den sociala dumpningen?
– Jag ser att det inte finns en lösning på problemet, man behöver skruva i många skruvar för att komma till rätta med frågan.
Ett sätt är att få upp frågan i ljuset – men enligt civilministern handlar det också om att se över lagstiftningsåtgärder som rör bostadsförsörjningsansvar ute i kommuner samt socialtjänstlagen,
– Det här är ett område som rör flera ämnen, flera departement och flera ministerportföljer.
Det formella beslutet om att tillsätta utredningen tar regeringen på onsdag. Utredningen är tänkt att bli klar senast den 31 oktober 2023.