Luftkonditionering svalkar – och värmer upp planeten
En av klimatförändringens stora paradoxer. När extrem hetta blir vanligare kommer tekniken som människor svalkar sig med att bidra till att värma upp planeten ytterligare.
KLIMAT
Det är inte ens juli. Men det är så varmt i Magnolia i Texas att 48-åriga April Turgutalp helst inte går ut. Och gör hon det så är det för att svalka sig i poolen. Nätterna erbjuder inte längre något avbrott i den obevekliga värmebölja som nyligen svepte in över USA och som fick myndigheterna att uppmana miljontals amerikaner att stanna inomhus.
– Det är varmt som i helvetet under dagen, berättar Turgutalp för The Guardian.
– Jag lovar, det är svalare när jag öppnar ugnsluckan än när jag öppnar ytterdörren. Om vi inte hade luftkonditionering hade vi redan dött av värmeslag.
Det är inte bara USA som har drabbats av värmebölja. I Europa har hettan slagit till osedvanligt tidigt på sommaren och resulterat i vattenransonering, torka och bränder. Indien och Pakistan har också kämpat mot höga temperaturer tidigt på säsongen – värme som har testat gränserna för vad människan klarar av.
Klimatförändringarna kommer att göra värmeböljor vanligare, längre och kraftigare. Och när temperaturerna stiger kan tillgång till luftkonditionering vara en fråga om liv och död. Värme kallas ibland en ”tyst mördare” eftersom symtomen på värmerelaterad sjukdom ofta passerar obemärkt tills det är för sent. Organ kan kollapsa och redan existerande problem som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes förvärras.
Omkring 90 procent av befolkningen i USA beräknas ha luftkonditionering hemma men i Europa är tillgången mer ojämn. I Spanien finns det i omkring en tredjedel av alla bostadshus medan siffran för Frankrike och Tyskland ligger runt fem procent, även om andelen tros ha ökat med tanke på de senaste årens extremvärme.
Det största behovet av luftkonditionering finns förstås i varma länder, även om tillgången är begränsad. Men det håller på att förändras.
Omkring hälften av världens installerade kapacitet av luftkonditionering finns i USA och Kina, men till 2050 väntas antalet växa med tio anläggningar i sekunden, enligt det internationella energiorganet IEA. Snabbast ökning väntas i länder som Indien, Pakistan och Indonesien, där människor som tar sig ur fattigdom ofta prioriterar kylapparater framför andra inköp.
– Det är inte bara ett resultat av klimatförändringen utan det finns en växande medelklass i utvecklingsländer där de som kan köpa sig tjänsten luftkonditionering gör det, säger Carlos Lopes, senior rådgivare vid Energimyndigheten, till TT.
– Fler och fler människor utrustar sig och det finns anledning till det eftersom höga temperaturer kan vara farliga.
Men det finns en paradox i kampen för att hålla sig sval när temperaturerna stiger – för samtidigt som apparaterna skänker kyla kan de i slutändan förvärra problemet de försöker lösa. Många anläggningar slukar energi, däribland fossil sådan som orsakar utsläpp av växthusgaser som värmer upp planeten.
– Luftkonditionering drar mycket el och i många utvecklingsländer är det kol som kommer att brännas, vilket förvärrar den globala uppvärmningen. Det kommer också att krävas stora investeringar för att bygga ut elnätet, säger Lopes.
– När värmeböljorna kommer tidigare, håller på längre och får större effekter leder det dessutom till många spontana köp, ibland av ganska dåliga produkter för luftkonditionering.
Det finns dock flera sätt att hålla nere energiförbrukningen när suget efter luftkonditionering ökar i världen. I EU skärps exempelvis kraven på företag att tillverka energisnåla luftkonditioneringsapparater regelbundet.
Men Lopes framhåller också vikten av att människor så långt det är möjligt lär sig att anpassa sig till varmare temperaturer. Ett exempel är en kampanj i Japan, där luftkonditionering användes först vid 28 grader och tjänstemän därför uppmuntrades att bortse från den sedvanliga och svettiga klädkoden slips och mörk kavaj. Andra exempel på passiva lösningar är gardiner, markiser och vädring.
– Det är också viktigt att bygga smart. De flesta Eu-länder har regler kring energianvändning vid nybyggen eller renovering för att undvika eller minska behovet av kylning, säger Lopes.
Det gäller till exempel utformningen och orienteringen av en byggnad för att undvika direkt sol på sommaren.
– Men man behöver inte heller ha 21 grader inomhus på både vintern och sommaren. Det är viktigt att ha en viss acceptans för det som upplevs som obekvämt och lära sig att leva med vädret.