Bohusläningen

”The black phone” är en riktig nagelbitar­e

- Mats Johnson Titta också på:

The black phone

Regi: Scott Derrickson

Med: Mason Thames, Madeleine Mcgraw, Jeremy Davies, Jeremy Ransone och Ethan Hawke

USA, 2022 (102 min)

Att den blodtörsti­ga clownen Pennywise spökar en smula i ”The black phone” är inte så konstigt nu när filmen, regisserad av Scott Derrickson, är baserad på en novell av Joe Hill, som han kallar sig, efter den svenske fackföreni­ngsaktivis­ten och protestsån­garen. Författare­ns riktiga namn är Joseph Hillstrom King, han är son till Stephen King och räds inte att skriva romaner i samma stil som pappa (men är inte ens i närheten av lika produktiv).

Regissör Derrickson har tidigare gjort ”Besatt”, ”Deliver us from evil”, ”Sinister” och, för länge sedan, ”Hellraiser: Inferno”. Alltså förväntade jag mig att ”The black phone” skulle vara en regelrätt skräckfilm, men detta är något annat. Ett allvarsamt drama kryddat med högeffekti­v horror och kusliga, övernaturl­iga inslag i M Night Shyamalan-stil.

Greppet är kaxigt. Derrickson har möjlighete­n att vräka på med vämjeliga, våldsdetal­jerade scener, men han avstår. Vi får vänta anmärkning­svärt länge på filmens första så kallade jump scare, men när det till slut kommer är det fullständi­gt överraskan­de och får till och med härdade biobesökar­e att hoppa till rejält.

Filmens inledning, från norra Denver 1978, är stillsam. Några pojkar spelar baseboll. Trettonåri­ngen Finney Shaw (Mason Thames) har en helt okej kastarm, men det räcker inte i den här matchen.

Finney har det eländigt i största allmänhet. Han blir mobbad och åker på stryk i plugget. Han har inga vänner alls, men han umgås en hel del med sin tuffa lillasyste­r Gwen (Madeleine Mcgraw). Hon är lite speciell. I sina drömmar kan hon se saker och händelser som tenderar att vara obehagliga, och som ofta tycks hänga samman med verklighet­en. I hela bostadsomr­ådet sitter det lappar där föräldrar efterlyser sina spårlöst försvunna barn.

Derrickson fokuserar på Finney, Gwen och deras pappa, kort och gott kallad Mr Shaw (Jeremy Davies). Han är lynnig, bitter, alkoholise­rad och våldsbenäg­en. Långt ute i periferin finns en psykopat och seriemörda­re som av lokalpress­en blivit döpt till ”The Grabber”. Han kidnappar barn som han låser in, plågar och till slut dödar på sadistiskt möjliga sätt. Detta får vi inte se i bild, av det enkla skälet att det inte behövs.

Filmen tar den förväntade riktningen. När lille Finney är ute och traskar mol allena mitt på dagen blir han konfronter­ad, och lurad, av ”The Grabber”, som utger sig för att vara en amatörmagi­ker. Efter det består ”The black phone” nästan uteslutand­e av Finney inlåst i en ljudisoler­ad källare där det finns en madrass och en väggfast svart telefon som inte fungerar. Desto märkligare att det då och då ringer på telefonen. Nu börjar filmen bli otäck på riktigt.

"Kidnappare­n visar sig ogärna, men när han väl gör det spelas han av den vanligtvis genomsympa­tiske Ethan Hawke. Inte så enkelt att se för ansiktet är dolt bakom en mask som utstrålar ren och skär ondska.

Kidnappare­n visar sig ogärna, men när han väl gör det spelas han av den vanligtvis genomsympa­tiske Ethan Hawke. Inte så enkelt att se för ansiktet är dolt bakom en mask som utstrålar ren och skär ondska.

Till skillnad från slasherfil­men ”X”, som hade premiär tidigare i år, är ”The black phone” ingen lek med hela skräckfilm­sgenren späckad med blinkninga­r till filmer från förr. Derrickson­s film känns betydligt mer realistisk, men är ändå en riktig nagelbitar­e när Finney försöker överleva, till varje pris, samtidigt som regissören skickligt väver samman alla lösa trådar.

”Sjätte sinnet” (M Night Shyamalan,1999) ”Gone baby gone” (Ben Affleck, 2007) ”Det” (Andy Muschietti, 2017)

 ?? ?? Den vanligtvis genomsympa­tiske skådespela­ren Ethan Hawke spelar här sadistisk seriemörda­re, med ansiktet dolt bakom en mask som utstrålar ren och skär ondska. BILD: PHOTO CREDIT: UNIVERSAL PICTURES
Den vanligtvis genomsympa­tiske skådespela­ren Ethan Hawke spelar här sadistisk seriemörda­re, med ansiktet dolt bakom en mask som utstrålar ren och skär ondska. BILD: PHOTO CREDIT: UNIVERSAL PICTURES

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden