Spökstad eller urban kraft – så blir City efter krisen
Stängda kulturscener, tomma biografter, låsta nattklubbar, vakanta hotellrum och företagare som drar ner jalusierna – för gott. Pandemin har slagit hårt mot Stockholm City. Drottninggatan har tappat mer än varannan besökare, konstaterar Gabrielle Gjerswold, vd för organisationen City i Samverkan.
– Går man i City så nu ser man att det börjar komma tomma lokaler. I många fall står nu ägarna själva i butikerna för att de inte längre har råd med personal, säger hon.
Frågan är i vilken skepnad City kommer att resa sig om vi fortsätter att jobba hemma och nätshoppa även efter en massvaccinering.
Kan vitaliera stan
Trots en närmast dystopisk vardag just nu tror inte Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk på en utarmad stadskärna och utbredd butiksdöd, inte så länge ekonomin repar sig.
– Stockholm är en smältdeg för kreativitet och framåtanda. När det frigörs lokaler så finns det ofta nya, nyfikna idéer. Det här kan faktiskt till och med vitalisera på sikt, säger Torleif Falk.
Men om kedjornas klonade butiker går i graven och ersätts med showrooms, nya mötesplatser och unika matupplevelser är frågan vad som ska hända i kontorshusen. Just nu utreder Boverket om fastigheter för arbete och handel som står tomma även efter pandemin kan byggas om till bostäder.
En spännande men svår plan, menar Torleif Falk. För Citys del tror han att fler bostäder å ena sidan kan göra stadskärnan mer levande och trygg dygnet runt. Å andra sidan ser han uppenbara risker med folk som vill sova ostört mitt i stan.
– Nöjesverksamheten är en stark dragare till City och det är inte alltid det går ihop med bostäder. Det krävs god planering för att undvika att nöjeslivet skulle begränsa, säger Torleif Falk.
När det frigörs lokaler så finns det ofta nya, nyfikna idéer. Det här kan faktiskt till och med vitalisera.
Mer likt malmarna
Gabrielle Gjerswold tror att City skulle kunna tjäna på att ha det mer som malmarna, där den bofasta befolkningen har varit en krockkudde för handeln under pandemin. Fältöversten, Västermalmsgallerian och Ringen har till exempel klarat krisen bättre än Mood och Gallerian, enligt AMF fastigheter som äger kontor och handelsplatser i centrala stan.
Men att omvandla sina lokaler i City till bostäder tror inte Henriette Johansson, chef för stadsrum och retail, är vägen framåt för fastighetsbolaget. Framför allt är de tekniska förutsättningarna ett stort hinder.
Hon tror också på en återgång till kontoren och menar att galleriorna måste fortsätta resan från rena shoppingcentrum till mötesplatser med mer mat, dryck, inspiration och upplevelser.
Att pandemin skulle vara dödsstöten för det urbana livet ger hon inte mycket för.
– Jag tror alltid att Citykärnan kommer vara attraktiv. Människor vill vara där andra människor är, säger Henriette Johansson på AMF Fastigheter.
Jag tror alltid att Citykärnan kommer vara attraktiv.
Ny urban våg
Stadsforskaren Alexander Ståhle tror också att det kan komma en stark pendelrörelse tillbaka till stadsliv och urban kulturell blomstring efter pandemin.
– Se bara vad som hände efter spanska sjukan på 20-talet, efter andra världskriget på 50-talet och efter oljekrisen på 80-talet. ”Gröna” vågor följs ofta av urbana vågor, säger han.
Han ser covid-krisen som en chans för staden att utvecklas med nya gågator, bredare trottoarer, sänkta bilhastigheter, nya cykelbanor och mer grönska. Allt för att skapa en mer hälsosam stad som är mer motståndskraftig vid nästa pandemi.
– I Stockholms stad finns absolut en stark politisk vilja, över blockgränserna, att gå den här vägen. Jag tror att hälsa är nyckeln till framtiden, säger Alexander Ståhle.