”Kan skapa distans”
Vad säger forskningen om det här med kommunslogans? Är allt en dans på rosor? Inte riktigt, menar Elisabeth Wollin, lektor i etnologi vid Södertörns högskola. Det finns en del ris också.
– Om man funderar på varför det här uppkom på 80-talet så grundar det sig i att marknadstänkandet har satt sin prägel även på kommunerna, att även de behövde hävda sig i den fria konkurrensen för att få i gång en ekonomi. Och tänker man efter så är det allvarliga frågor, säger hon.
Ändå, menar Wollin, ät det knappast en slogan som avgör om någon väljer att flytta till Salem eller Storstockholm.
– Turister lär lockas till Stockholm oavsett, och då blir andra glesbygdskommuner som ligger längre ifrån kluster förlorarna oavsett slogan eller ej.
Skapar identitet
Men det går också att se kommunslogans som en identitetskonstruktion. När kommunerna skulle bestämma sig för slogan, behövde de fundera på vilken identitet som kännetecknar kommunen, och vad det är
Elisabeth Wollin är lektor i etnologi vid Södertörns högskola och menar att det kan finnas både för- och nackdelar med kommunslogans.
Om invånarna inte känner igen sig i en slogan, riskerar den snarare att skapa distans..
man ville lyfta fram, menar Wollin.
Som exempel lyfter hon Botkyrka.
– Botkyrka är en heterogen kommun, som genom sin slogan definierar sig mot det homogena, eller ”lagom”. Man vill lyfta det som kan hamna i negativ klang, och då bli det viktigt att jobba fram en positiv bild av Botkyrka som kommun. Det blir kanske ännu viktigare i en kommun som man vet att folk har en massa åsikter om.
Kan vara exkluderande
På samma grunder som en slogan kan vara inkluderande, kan den också få motsatt effekt, menar lektorn.
– Om invånarna inte känner igen sig i en slogan, riskerar den snarare att skapa distans. Jag tror att det måste finnas en beröringspunkt som är gemensamt för alla, och oftast är det platsen. Man kan inte bara ta vad som helst.