Läsarna: Så kan Stockholm bli en bättre stad efter pandemin
Hälften säger att de kommer att shoppa mindre
– Jag tror att det leder till en snällare, tryggare stad med mer generositet och gemenskap. Inte så individualistiskt som det har varit.
Det sa Laila Kerpic från Tyresö när vi i april förra året frågade Stockholmare hur de trodde att pandemin skulle påverka staden på sikt.
Nästan alla intervjupersonerna var inne på liknande spår:
”Man inser kanske att man jobbade lite för mycket. Krisen gör så att folk sammanförs mer”. ”Många har blivit mer uppmärksamma och hjälpsamma”. ”Man hinner umgås med barnen. Det skulle vara fint om det kunde fortsätta”.
Nu, efter 14 månader av pandemi, är stämningen och förhoppningarna nästan precis de samma hos många stockholmare.
Det visar en läsarenkät som Mitt i gjorde med hjälp av RAM (Research & Analysis of Media) i månadsskiftet april/maj.
Vi vill resa. Kramas. Gå på krogen, på fotboll och konsert. Få tillbaka vårt gamla liv. Sju av tio i vår läsarundersökning tror också att Stockholm har förändrats till det bättre: att vi får en lugnare stad där vi tar mer hänsyn till varandra. Text & foto: Petter Beckman | petter.beckman@mitti.se
Vi har kört på i ett ekorrhjul som handlat om att konsumera istället för att hjälpa varandra.
Visserligen tycker 76 procent att coronapandemin har gjort deras liv sämre. I princip alla längtar efter att få återuppta sociala kontakter, att gå ut och dansa, gå på konsert, teater och fotboll.
Och resa – det är vad allra flest nämner när de får skriva fritt vad de längtar efter.
Men enkätsvaren visar samtidigt att en majoritet har omvärderat sitt liv på flera punkter.
Över hälften instämmer, helt eller delvis, i att de kommer att köpa mindre kläder och skor när pandemin är över.
Ännu fler – 55 procent – tror att de kommer att göra färre semesterresor utomlands.
71 procent instämmer, helt eller delvis i att ”jag har lärt mig saker under pandemin som jag tror kan göra mitt liv bättre på sikt”: som att varva ner, att ta det lugnare, att värdesätta vänskap och inte konsumera så mycket.
Och nästan lika många, 69 procent, instämmer i att ”Stockholm på vissa sätt kan bli en bättre stad som en följd av pandemin”.
Hurdå? frågar vi och ber svarspersonerna skriva ner sina tankar.
Svaren är påtagligt lika varandra: ”Vi kommer förhoppningsvis att visa mer hänsyn och tålamod”, ”att människor blir vänligare och mer hänsynsfulla”, ”starkare samhörighet, mindre egoism, mer tolerans och förståelse”.
Ordet ”hänsyn” återkommer dussintals gånger och är det utan jämförelse vanligaste ordet i enkätsvaren.
– Vi har kört på i ett ekorrhjul som handlat om att konsumera i stället för att hjälpa varandra. Vi kommer att gå in i en ny tid genom det här, sa Louise Thysell, Vasastan, i förra vårens enkät i Kungsträdgården.
Den profetian ger eko på flera håll i årets enkätsvar: ”Pandemin har väckt individer i samhället, en del av ’bara jag’-egoismen har försvunnit”.
Men alla är inte övertygade om att vi står inför en ny tid: ”Är inte så säker på det, människor glömmer fort och faller tillbaka i gamla hjulspår”, skriver en av svarspersonerna.
Restaurangbesöken är iallafall något de allra flesta vill få tillbaka. Men inte helt, av enkäten att döma. En tredjedel instämmer, helt eller delvis, att de kommer att gå ut och äta mindre än tidigare.