Skolverket vill ändra reglerna för att minska risk för fusk
LJUGIT. Föreningar ska medvetet ha lämnat falska fakturor En fördjupad granskning
av bidrag som betalas ut till läxhjälp avslöjade fusk på vissa håll i Järva. Nu föreslår Skolverket att all läxhjälp ska organiseras via skolorna hädanefter. STOCKHOLM
Vi föreslår att bidragen inte ska kunna gå direkt till ideella organisationer.
Anslaget till bidrag för ideell läxhjälp ökade ordentligt mellan 2020 och 2021, från 20 miljoner kronor till 60 miljoner kronor.
I samband med ökningen fick Skolverket signaler om misstänkt fusk med statsbidraget, där vissa organisationer sökt medel för läxhjälp på falska premisser och att pengarna egentligen använts till annat.
Myndigheten beslutade därför att göra en fördjupad granskning av bidragsåret 2020.
Mitt i har tidigare rapporterat om hur det hela ledde till att tre av de granskade föreningarna, varav två skrivna på adresser i Järva, polisanmäldes av Skolverket.
Föreningarna ska enligt Skolverket helt ljugit om att de bedrivit läxhjälp, och medvetet ha lämnat in felaktiga uppgifter och falska fakturor.
Med stöd av den fördjupade kontrollen ändrade Skolverket sitt sätt att kontrollera redovisningen av bidragsår 2021, vilket ledde till att man sammanlagt återkrävde 14 miljoner kronor från olika organisationer runt om i landet.
– Det är dock viktigt att påpeka att vi inte vet hur stor del av summan som faktiskt är fusk, och att det är ganska naturligt med återkrav, säger Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket.
Vill se förändring
Med bakgrund av granskningen meddelar Skolverket att de nu vill se betydande förändringar i regelverket, för att motverka framtida fusk. Myndigheten har därför lämnat in en hemställan till regeringen om förslag på justeringar i förordningen som reglerar statsbidrag för läxhjälp.
– Vi föreslår att bidragen inte ska kunna gå direkt till ideella organisationer, utan endast till skolhuvudmän, säger Jonas Krantz.
Strama åt
I praktiken innebär det att ideella föreningar inte längre ska kunna ansöka om bidrag direkt av staten. Skolorna ska i stället ansvara för att identifiera behovet av att anordna läxhjälp i ett område.
– På det här sättet hoppas vi kunna stärka samarbetet mellan skolor och seriösa föreningar som verkar i områdena. Skolorna ska redan i dag erbjuda läxhjälp och har erfarenhet av att göra det, ibland i egen regi, ibland i samarbete med externa föreningar, säger Jonas Krantz.
I hemställan meddelar Skolverket även att man vill strama åt regelverket för vad bidragspengarna ska kunna gå till.
– Dagens regelverk medger exempelvis inköp av elektronik. Vi vill att bidraget i första hand ska gå till personalkostnader, viss administration och mellanmål för en mer begränsad summa, säger Jonas Krantz.
Finns det inte risk att viktiga aktörer i områdena försvinner som en följd av förslagen?
– Jag förstår att det finns en oro för det, men systemet måste bli bättre, det är allvarligt att försöka fuska till sig pengar från staten. De flesta organisationer sköter sig dock alldeles utmärkt, och vår bedömning och förhoppning är att dessa ska kunna fortsätta verka i områdena genom samarbeten med skolorna. 070-787 87 04 emma.hagstrom@mitti.se