’’Du be­hö­ver rös­ta – även om det känns hopp­löst’’

BotkyrkaDirekt Södra - - SIDAN 1 -

Det är knappt en må­nad kvar till va­let. Jag är bå­de för­vän­tans­full och oro­lig. För­vän­tans­full för att jag till­hör grup­pen första­gångsväl­ja­re som änt­li­gen får rös­ta. Oro­lig över att Bot­kyr­ka­bor­na in­te ska gö­ra si­na rös­ter hör­da. Vi står in­för ett jät­te­vik­tigt val. Tän­ker du rös­ta?

Jag har hört en hel del dis­kus­sio­ner där unga vux­na dis­ku­te­rar ifall de tän­ker rös­ta el­ler in­te. Och ifall det ens är värt att rös­ta. En del har be­stämt att de ska rös­ta blankt el­ler in­te alls. Det gör mig oro­lig. För­ra va­let ha­de vi det lägs­ta val­del­ta­gan­det i Stock­holm. Visst, det är upp till var och en att be­stäm­ma om hen vill rös­ta el­ler in­te. Men när vi står in­för så många ut­ma­ning­ar som vi fak­tiskt gör, bör det va­ra en själv­klar­het att rös­ta. Vi ser hur na­zis­ter går fritt på vå­ra ga­tor, hur ra­sis­men är tyd­li­ga­re än nå­gon­sin och hur kli­mat­för­änd­ring­ar­na gör sig syn­li­ga. Är det verk­li­gen lä­ge att över­vä­ga om man ska rös­ta el­ler in­te? Att lå­ta bli att rös­ta är ett svek mot de­mo­kra­tin, som ald­rig bör tas för­gi­ven.

Som för­orts­bo kan det kän­nas me­nings­löst att rös­ta. Vi blir säl­lan re­pre­sen­te­ra­de i po­li­ti­ken och vå­ra pro­blem tas in­te på all­var. Där­för är det lätt att tän­ka att det in­te spe­lar nå­gon roll vem som styr lan­det. Men fak­tum är att det finns ett ra­sis­tiskt par­ti som kan kom­ma att få all­de­les för stort in­fly­tan­de de näst­kom­man­de fy­ra åren. Vill vi verk­li­gen att det ska ske?

Du har fort­fa­ran­de tid på dig att lä­sa på om al­la par­ti­er och ska­pa dig en egen upp­fatt­ning. Om du in­te hål­ler med ett en­da par­ti – rös- ta på det par­ti som är minst då­ligt.

Många av oss för­orts­bor har för­äld­rar med ut­länds­ka bak­grun­der. För­äld­rar som in­te är jät­te­in­sat­ta i po­li­ti­ken. En för­kla­ring till det kan va­ra att språ­ket hind­rar dem från att ta till sig av po­li­ti­ken på sam­ma sätt som vi kan. Det är där­för vår skyl­dig­het att för­kla­ra för dem. Sva­ra på de­ras frå­gor. Upp­ma­na dem att rös­ta. Föl­ja med dem till val­lo­ka­ler­na. Vi kan in­te va­ra pas­si­va om vi vill att en för­änd­ring ska ske.

Det snac­kas of­ta om att al­la män­ni­skor är li­ka myc­ket vär­da. I prak­ti­ken vet vi att det in­te stäm­mer. En vit mans röst väger tyng­re än min. Men just den ni­on­de sep­tem­ber väger vå­ra rös­ter ex­akt li­ka myc­ket. Det hän­der ba­ra en gång vart fjär­de år. Jag ska rös­ta. Rös­ta du med. Det är livsvik­tigt.

Vi kan in­te va­ra pas­si­va om vi vill att en för­änd­ring ska ske.

NO­RA KHALIL 20 år från Al­by. Lä­rar­stu­dent på Stock­holms uni­ver­si­tet som brin­ner för mänsk­li­ga rät­tig­he­ter och ut­bild­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.