Så jämställda är våra tidningar
SJÄLVGRANSKNING. Vi har räknat män och kvinnor i våra lokaltidningar Hur ser könsfördelningen ut i våra tidningar? Inför kvinnodagen granskade vi oss själva. Resultatet: Inte helt godkänt.
Diskussionen om hur kvinnor och män presenteras i medier har pågått i decennier. Det har handlat om fördelning – hur många män intervjuar vi? Hur många kvinnor? Men också om hur vi skildrar de olika könen. Får män vara experter och kvinnor – just kvinnor?
Enligt Statens medieråd är det problematiskt när kvinnor är underrepresenterade i spalterna eftersom deras erfarenheter och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan eller helt försvinna. ”Ett icke jämställt medieinnehåll bekräftar den maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas” slår medierådet fast och vi kan bara hålla med. Därför bestämde vi oss för att granska oss själva.
Hur såg könsfördelningen ut på de bilder vi publicerade i våra lokal- tidningar 2016? Vi gick igenom samtliga tidningar förra året för tre av DirektPress titlar, Södermalmsnytt, Tidningen Farsta/Sköndal och Hässelby Tidning. Vi räknade alla bilder, från enkäter till reportage, och räknade också med att landa i pinsam rannsakning.
Men blev positivt överraskade av resultatet:
Vi hade fler kvinnor än män på bild i tidningarna.
Och vi hade fler kvinnor än män på bild på förstasidorna i tidningarna vi granskade. Nyhetschef Andreas Enbuske drar en lättnadens suck.
– Jag önskar att jag kunde säga att vi arbetar aktivt med det här hela tiden men tyvärr blir det inte alltid så. Men vi känner ju ofta på oss när våra tidningar blir ”gubbtunga”, och vi har engagerade läsare som också påtalar när vi är snett ute, konstaterar han.
Han får medhåll av nyhetschef Leonard Goldberg.
– Jag minns ett nummer av en söderortstidning som var katastrof. BARA män, något vi insåg först dagen efter tryck. Och vi fick då, högst rättmätigt, bassning direkt av läsare. Sådana läsare ska man vara glad över.
Vi ringer Seher Yilmas, ordförande på Rättviseförmedlingen, en organisation som arbetar med jämställdhetsfrågor. Hon ger oss en försiktig applåd:
– Jättepositivt, det visar ändå att det finns en vilja och att ni funderar kring det här. Då gäller det att ta det vidare och inte glömma vad kvinnorna får för roll i tidningarna. Steg ett är att kvinnor ens får vara med, steg två blir vad kvinnor gör. Hur porträtteras de och vad får de prata om?
Men även om kvinnorna dominerade våra bilder så var det männen som tog över om man bara tittade på bilder på yrkesutövande personer. Tydligen är det män vi ringer när vi vill ha expertsvar.
– 70 procent av experterna i svenska medier är män. Så er undersökning stämmer rätt bra överens med hur medierna ser ut i stort. Det finns ett mönster i att man tror att det bara är vissa personer som kan något, och så går man tillbaka till samma person om och om igen när det i själva verket finns andra att prata med, säger Seher Yilmaz.
Hon råder oss att göra en ”expert-lista” med kvinnor.
– Det här är ett tankemönster som går att förändra genom att till exempel sätta sig ner och göra en lista på olika personer så att du är beredd när det blir bråttom i stunden, säger hon.
Nyhetschef Leonard Goldberg kan bara hålla med:
– Vi får börja skissa på en lista. Inget ont om Hans Lind (professor på KTH) och Alexander Ståhle (stadsbyggnadsforskare på KTH) men det kan ju faktiskt finnas andra att ringa när det handlar om stadsbyggnadsfrågor, till exempel, konstaterar han självkritiskt. Du som läsare kan också vara med och påverka.
– När du sitter själv hemma och läser din lokaltidning och märker att det ofta är män som är experter på saker, synliggör det! Maila redaktionen så att de vet att de ska vara på tårna. Eller maila oss så kan vi ta fram förslag. Det finns ju massor av alternativ, säger Seher Yilmaz. Sacharias Källdén & Helene Claesson Jennische