Nya Judiska: Ett museum om minoriteten – för majoriteten

Ett museum om minoriteten – för majoriteten. Så beskriver chefen det nya Judiska museet, som efter tre års byggande nu öppnar i stans äldsta synagoga. KULTUR. Följ med in i nya Judiska museet: ”Historia av integration”

– Vi hade tio arga antikvarier som stod här och inte ville att vi skulle sätta in en hiss. Det var en strid av Guds nåde att få göra hål i golvet. Men det gick när vi lyckades datera bjälkarna till 1792, alltså inte medeltida.

Att göra förändringar i ett hus från 1500-talet i Gamla stan är en tidsödande process. Det vet Christina Gamstorp, chef för Judiska museet.

I veckan var det dags för invigning efter tre års fixande. När vi kikar in är det bråda dagar med mycket byggstök för att få allt klart i tid. Slutresultatet ska bli en blandning av judiska artefakter och samtidskonst.

Väldigt komprimerad utställning

Gamstorp kallar det för ”anti-tesen till Louvren”, en väldigt komprimerad utställning om judisk kultur och historia. Målet är att att man ska kunna bränna av mikromuseet – beläget vid den lilla trekanten Tyska brunnsplan – på 45 minuter blankt.

En lektion om minoriteten för majoriteten, som kräver nyfikenhet men noll förkunskaper.

– Man kanske undrar varför ens kompis firar sabbat, eller varför judar inte äter griskött. Efter ett besök här ska man kunna ta med sig en bild av ett annat Sverige. Vårt land har en lång historia av integration och det mångfacetterade Sverige är inget nytt. Här får man se hur den judiska kulturen har mött den svenska. Integrationens villkor, det är museets kärna, förklarar Gamstorp, samtidigt som hon visar upp en predikstol från det tidiga 1800-talet.

Räknar med 30 000 besök

På förra adressen i Vasastan hade man 10 000 besök per år, nu räknar man med det tredubbla.

– Vi är snarare oroliga för att vi inte ska kunna hantera antalet besökare, än att det ska bli för få. Därför var det också viktigt med just hiss så att de i rullstol kan komma in. Man kan säga att vi tillgängliggör ett helt autentiskt hus från medeltiden så alla kan komma och se, säger Christina Gamstorp.

FOTO: SACHARIAS KÄLLDÉN SAKRALT. Museichef Christina Gamstorp i en predikstol med över 200 år på nacken.

BLING. En torahsköld, utsmyckning för judarnas heliga skrift, i silver från 1795. Man lät pryda den med riksvapnet för att signalera lojalitet och tillhörighet till riket.

UTSIKT FRÅN OVAN. I nästan 100 år var det här en polisstation. Då användes synagogans kvinnoläktare, som separerade kvinnorna från männen nedan, som arkiv.

SPJUTSPETS. Aaron Isaac, grundare av Judiska församlingen och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera.