Rummet som ska rädda Brommaborna vid kris
SKYDDSRUM. Intill t-banestationen vid Brommaplan finns ett av stadens skyddsrum. Där kan 180 personer söka skydd vid kris eller krig.
Runt hörnet vid Brommaplans tunnelbanestation finns ett av Sveriges 65 000 skyddsrum. Om det blir krig, är det hit 180 personer kan fly. Vi följde med ner under marken för att ta en titt.
– Ursäkta, vad är det där?
När Roland Askman låser upp hänglåset till grinden på gatan går tre unga tjejer förbi, och stannar nyfiket.
– Det är ett skyddsrum, svarar han.
Vi står utanför skyddsrummet på Klädesvägen vid Brommaplan. Det byggdes på 40-talet, och från början var det bara tunnelbaneresenärerna som skulle ner dit vid en eventuell krigssituation. Men nu är det tillgängligt för alla. Det ägs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men förvaltas av trafikförvaltningen, där Roland Askman är skyddsrumsansvarig.
Plats för 180 personer
Vi går ner för trappan, fortfarande utomhus, där några har tagit sig in och klottrat på väggarna. Roland öppnar dörr efter dörr och sakta men säkert närmar vi oss skyddsrummet.
– De första dörrarna är slussar med stötvågsventiler, om det blir ett bombanfall så ska de sluta tätt, berättar han.
Efter att ha gått genom en underjordisk gång är vi framme i själva rummet. Trafikförvaltningen har hand om 120 skyddsrum som finns i anslutning till kollektivtrafiken i Stockholm. Storlekarna på rummen varierar, här i Brommaplan finns det plats för 180 personer, vilket ger 0,75 kvadratmeter yta per person.
– Vi har underhållsleverantörer som driftar skyddsrummen. En gång i månaden är de här och ser över belysning, utrustning och att luftfuktigheten är okej, berättar Roland.
På ena sidan står två gröna vattentankar med plats för 1000 kubikmeter vatten som ska fyllas. Lite längre bort står två bås med skynken för, där det är tänkt att toaletterna ska monteras upp.
48 timmar att förbereda
Om en situation skulle uppstå där skyddsrummet behöver användas, är det trafikförvaltningen som ska se till att rummet är upplåst. Sedan ska det ta max 48 timmar innan skyddsrummet är iordningställt, något som är upp till invånarna själva.
– Tidigare var det räddningstjänsten och civilförsvaret som ansvarade för att bygga upp det, men staten har tagit bort det. Men det finns en pärm i varje skyddsrum med instruktioner på hur man gör, säger Roland.
Det handlar bland annat om att sätta upp gummilister runt dörrarna för att täta dem, och att montera fast filter på ventilationsaggregaten för att motverka att eventuell giftig gas läcker in i rummet.
I rummet finns också en radio som går att använda för att kontakta en sambandscentral. Tanken är att man ska klara sig i minst 24 timmar efter att ha stängt dörren till rummet. Men det finns ingen mat eller filtar, det får man ta med sig själv under förberedelserna.
I förrådet finns även förband, en bår och ställningar att använda i fall någon skulle bryta benet. Roland öppnar upp sjukvårdsväskan.
– Oj, den här behöver nog bytas ut, säger han när han ser att förpackningarna börjar bli slitna.
Alla skyddsrum har dörrar som öppnas inåt. Detta är för att om det skulle ske något form av ras utanför, ska man lättare kunna ta sig ut.
Har det här skyddsrummet behövt användas någon gång?
– Nej, men tidigare var det en krögare som hyrde det för att förvara sina dyra vinflaskor här. Även solarium har hyrt skyddsrum, och musiker har använt dem som replokal.
Enligt trafikförvaltningen arbetar man på sikt med att inte söka efter nya hyresgäster när kontraktet väl löper ut.
Roland Askman, skyddsrumsansvarig, och Elin Lindström, presskommunikatör på trafikförvaltningen, berättar om skyddsrummet och hur det fungerar.