”Längtan till naturen finns nog hos oss alla”
Under pandemin har allt fler stockholmare hittat ut i skogen. Naturskolepedagogen Pär Plüschke ger sina bästa tips på hur du ska bete dig i naturen – så att skog och mark klarar den stora anstormningen av människor.
Intresset för skogen har växt explosionsartat under pandemin. Men vad är det som gör att storstadsbor lockas dit? Och klarar naturen av anstormningen av människor?
Vi följde med den skogsälskande naturskolepedagogen Pär Plüschke ut i Nackareservatet för att få veta mer. STOCKHOLMS LÄN Det är en solig förmiddag när Mitt i möter upp Pär Plüschke vid Brotorp i Skarpnäck, som också är Pärs hemkvarter. Det här är Stockholmsdelen av Nackareservatet, men när vi inleder vår vandring djupare in i reservatet är vi snart på mark som tillhör Nacka kommun.
Det är slående hur nära det är mellan tät bostadsbebyggelse och storslagen naturupplevelse. För den stressade storstadsmänniskan som vill djupandas finns ofta naturen precis runt knuten.
– Det finns många teorier om varför det är så rofyllt att vara ute i skogen. Bland annat sägs det att bladens mönster ger en känsla av harmoni, säger Pär när vi passerar insektshotellet och de fladdermusholkar som staden placerat ut vid Klisätra ängar.
Jag märker verkligen en skillnad. Det är folk överallt, vilket bara är kul och jag hoppas det håller i sig.
Finns en längtan till naturen
I dag tar han varje tillfälle att ge sig ut i skogen, men det är lite oklart exakt när naturintresset tog fart på allvar. Kanske lades grunden under somrarna hos mormor i Jämtland, dagar fyllda av bärplockning och skogslek.
– Vi människor kommer från naturen och är en del av den, även om vi är alienerade från den i dag. Jag tror det hos många finns en längtan tillbaka, säger han.
Pär styr stegen mot en stig som slingrar sig ner mot Ältasjön. En snok rör sig kvickt mellan fötterna innan den försvinner ut i det höga gräset. Målet för promenaden är en plats vid klipporna intill sjön där det även finns en eldstad.
Pär var här så sent som för