Konstgräs sprider mikroplast
Vi är många som oroas över spridningen av plast och mikroplast i naturen. Men en blind fläck för egen del har fram till nyligen varit de största källorna till mikroplast. En rapport från i våras blev en ögonöppnare. Svenska Miljöinstitutet presenterade då, på uppdrag av Naturvårdsverket, en genomgång av källor och spridningsvägar för mikroplast.
Den största källan visade sig vara trafiken (slitage av däck och vägbanor). Näst störst var spridningen från konstgräsplaner. Att konstgräs sprider mikroplast känns kanske oväntat. Besöker du en konstgräsplan och ser de små granulatbitarna av gummi som täcker hela planen blir nog antagandet mera rim- ligt. Inte minst vid en påminnelse om att dessa gummigranulat (vanligen baserade på råolja) årligen behöver fyllas på. Ofta med 5-10 ton nytt granulat på en vanlig fotbollsplan.
Mikroplast är finfördelade
plastpartiklar. Genom dess svampliknande egenskaper binder de andra miljögifter till sig och blir än mer skadliga än de är i sig själva. På grund av sin storlek misstas de för mat och kommer då in i näringskedjan. Där sprider de höga halter av gifter till fi skar, fåglar och andra djur – likt människor. Ett generellt problem med plast är att även om det sönderdelas och blir mikroplast så bryts det inte ner som ett bananskal utan blir bara mindre.
Materialen från konstgräsplanen sprider inte bara mikroplast. De misstänks även skada hälsan för dem som arbetar med materialet och i viss mån för dem som idrottar på det. Detta beror bland annat på farliga metaller, kemikalier och partiklar som kan läcka ut från konstgräset.
Arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitetssjukhus publicerade hösten 2015 en god sammanställning av olika forskningsresultat på området där de påtalar många riskfaktorer med konstgräs.