Slump avgör vem som får sin cancer upptäckt
Socialstyrelsen beslutade i början av veckan att inte rekommendera hälsooch sjukvården att erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, vilket betyder att det även i framtiden kommer att vara slumpen som styr upptäckten av Sveriges vanligaste cancerdiagnos.
Enligt Socialstyrelsen dör var tjugonde svensk man av prostatacancer och enligt Prostatacancerförbundet är tidig upptäckt en avgörande faktor för män som drabbas av prostatacancer. Varje år avlider cirka 2 400 män av prostatacancer, 1 800 av dem på grund av att sjukdomen upptäcks för sent.
Socialstyrelsen konstaterar redan idag att mycket talar för att det under de närmaste åren kan finnas förutsättningar för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Men med en så hög dödlighet på grund av för sen upptäckt är det inte moraliskt eller ekonomiskt försvarbart av Socialstyrelsen att vänta ytterligare några år med att eventuellt rekommendera ett screeningprogram.
Socialstyrelsens huvudsakliga argument för att inte införa ett screeningprogram är att de tycker att nyttan med screeningen inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Vad Socialstyrelsen inte tar hänsyn till är att befolkningen består av individer och att på individnivå handlar screeningen om liv eller död.
Jag har själv precis blivit opererad i syfte att bota min prostatacancer, men det var en slump att den upptäcktes i tid och kunde behandlas. När en prostatacancer väl börjat ge tydliga symtom kan den sällan botas, och jag hade inga symtom. Om jag inte av en slump tagit ett PSA-värde, så hade det kanske varit för sent.