Dans med full fokus SQUAREDANCE. Dansarna i Kvarntorpsgården i Näsbypark koncentrerar sig för fullt på callerns instruktioner. Nu vill de bjuda upp fler till en svängom som ’’rensar skallen’’.
SQUAREDANCE. För Kristin Nilsdotter är det som meditation: ”Man rensar skallen”
Fyra gånger under hösten slår Näsbyparks squaredanceklubb klackarna i taket – eller ja, i golvet. ’’ Man kan vara med här fast man precis börjat’’, säger ordförande Gunnar Lundborg.
Fönstren på övervåningen i Kvarntorpsgården i Näsbypark står på vid gavel. Inne i trapphuset hörs musik och stamp från fötter mot parketten. Trots att klockan bara är tre på eftermiddagen är det ett högt tempo på dansgolvet.
I dag anordnar Näsbyparks squaredanceklubb en av sina fyra höstdanser. Klubben startades 1997, av Täbybon Andrea Oxenstierna, i liten skala i lokalen Ångaren i Näsbypark.
Redan från start hade klubben ett fokus på seniorer.
– Vi har vuxit mycket sedan dess, fått många medlemmar och hittat större lokaler, säger ordförande Gunnar Lundborg.
De flesta medlemmarna är från Täby och kringliggande kommuner men danserna lockar människor från hela Stockholmsområdet.
– Vi har över 150 medlemmar i alla olika nivåer, det är det som är så kul med danserna – här kan man vara med fast man precis har börjat, säger han.
Ett sätt att träffa vänner
Ulla Olsson har dansat squaredance i över tio år. För henne är dansen en sysselsättning och ett sätt att träffa vänner.
– Det är väldigt socialt. Jag hittade en lapp vid Ensta krog om att klubben sökte folk och så tvingade jag en väninna att börja – hon älskade det. Så när jag blev pensionär visste jag vad jag skulle göra, säger hon.
Vid varje danstillfälle så hyrs en så kallad ”caller” in, som styr dansen genom utrop och bestämmer vad som ska ske på golvet.
Leif ”Snuffe” Ericsson är själv caller, men i dag är han här för att dansa.
– De som dansar ska aldrig veta vad som händer i förväg och det är det som är det roliga. Men sen är det viktigt att man anpassar det efter ”golvet”, känner av gruppen. Fast visst är det kul att utmana dem ibland, säger han och skrattar.
Han säger att squaredance är en dans som passar alla, oavsett ålder eller rörlighet.
Eftersom alla enskilda turer, så kallade call, är inövade i förväg och samma i hela världen så kan alla dansa med alla.
– Det är många som reser runt i Europa och dansar, vissa åker till och med till Kina, säger ”Snuffe”. Gunnar Lundborg fyller i: – Det är en amerikansk folkdans som har sitt ursprung i de europeiska danserna, eftersom den kom till Amerika med immigranterna. Det är därför callen är på engelska, säger han.
På golvet är det hög koncentration och mycket ögonkontakt. Ibland brister alla ut i ett ”tut tut”, eller ”jiho”.
Ut från lokalen kommer Kristin Nilsdotter.
– Nu måste jag ta lite luft, säger hon.
Dansar som männen
Eftersom det oftast är fler kvinnor än män som dansar har hon valt att dansa stegen som männen gör. För att visa det bär hon en röd slips, likt ett handväskeband, runt kroppen.
– Man får dansa oftare då, vi fick tips om det när vi började kursen. Det är lite olika steg för män och kvinnor men annars skiljer det sig inte mycket, säger hon.
För henne är dansen en typ av meditation.
– Man är helt slut i huvudet efter en dans, man rensar skallen. Eftersom man aldrig vet vad som kommer så måste man hela tiden lyssna på callern. Ibland breakar det (alltså att det blir fel och man får börja om, reds anm.). Men vi skrattar åt det, ibland så mycket att man inte hör vad callern säger, säger Kristin Nilsdotter.