”Ingen var så emot träning som jag” Jag tänkte jag går väl ner så får de se hur handikappad jag är.
Gladare, starkare och modigare. För träningsskeptiska Gun Englund, 77, var ett hälsoprojekt som hon hakade på 2017 det som förändrade hennes liv. TOG STEGET. Gun, 77, om valet som förändrade hennes liv: Jag är en helt annan person
Varje tisdag och torsdag tar Gun Englund bussen ner till gymmet i Vallentuna centrum, där hon numera har årskort. Men så har det långt ifrån alltid varit.
För två år sedan hade Gun aldrig tränat, mer än cyklat till jobbet några enstaka gånger.
– Aldrig. Jag visste inte vad träning var! berättar hon.
Hösten 2017 påbörjade Vallentuna kommun ett samarbete med träningsanläggningen Sports club, som går ut på att en grupp otränade Vallentunabor över 70 år får testa på ett träningsprogram i 10 veckor, för en billigare peng.
Guns dotter hörde talas om detta och uppmanade sin mamma att anmäla sig – något som möttes av viss skepticism.
– Jag tyckte bara det var skit. Ingen hade kunnat vara så emot det som jag. Men jag var ju tvungen då, efter påtryckning från dottern. Jag tänkte jag går väl ner så får de se hur handikappad jag är, säger hon.
Hejdå till rullatorn
I ett försök att inte bli utvald lämnade Gun in en lapp i gymmets reception med alla sina fysiska besvär. Att hon gick med kryckor och rullator, hade hemtjänst, svullna fötter och ben, diabetes och pacemaker.
– Ja, jag skrev ner massa, säger hon. Men Gun slapp inte undan. Nu var det gruppträning två gånger i veckan med både styrka och kondition, rörlighet och balans.
I dag behöver Gun varken kryckor, rullator eller hemtjänst längre, och tränar två gånger i veckan.
– Jag är en helt annan person, positivt alltså! Jag mår bättre och är gladare och rör mig på ett helt annat sätt. Jag vågar mer också. Och sömnen! Den blir så mycket bättre. Framförallt säger de som står mig väldigt nära, barn och barnbarn, att jag blivit mycket mer glad och lättsam att ha att göra med, berättar hon.
– Det roliga är att när jag vaknar på morgonen så tänker jag som regel ”åh, i dag är det tisdag, i dag ska jag iväg och träna”.
Tyngre på vintern
Men vissa dagar är det tyngre att komma iväg förstås, förklarar hon.
– Visst, när vintern är här och det är halt och man ska lulla ut till bussen och bussen inte kommer, då kan det vara tungt. Men jag tror inte jag skolkat så många gånger ändå.
Ibland samåker Gun med sin granne som också tränar då och då.
– På morgonen kan vi ringa varandra och säga du jag har så ont i en tå i dag, och ja, säger jag, jag har ont i hela foten. Men det gör att vi ändå måste fara dit. På så sätt så har man lite press på varann.
Gemenskap
Gun berättar vidare om den varma gemenskapen hon känt i sin träningsgrupp.
– Ingen i gruppen tittar snett på någon annan. Det är helt fantastiskt alltså. Alla peppar varandra. Och så blir man saknad om man inte är där en eller två gånger. Då undrar de andra hur man mår. De bryr sig väldigt mycket.
Vi frågar om Gun har några tips till andra i samma ålder, för att komma i gång med träningen. Svaret kommer snabbt.
– Att våga. Att man vågar ta det här steget oavsett hur man ser ut i både kropp och själ, höll jag på att säga.
Mikaela Lundqvist är marknadskoordinator på Sports club.
– Tittar man på Gun, som går med rullator och kryckor och har hemtjänst, och nu klarar sig utan det – det är otroliga vinster vi har gjort, både för den enskilda individen och för samhället,