Nyc­keln till att få jobb: Lär dig att fi­ka som en svensk

Svenskt ar­bets­liv kan bli en chock för den som vux­it upp med en an­nan kul­tur. Många mår då­ligt när de in­te för­står de osyn­li­ga reg­ler­na. Awes Os­man har skri­vit bo­ken ”Svensk fi­ka” – en gui­de till bätt­re in­teg­ra­tion. GUIDEBOK. Så mins­kar vi kul­turkroc­kar­na

Mitt i Danderyd - - #ETTSTHLM · INTEGRATIO­N PÅ JOBBET - Text: Pet­ter Beck­man UT­DRAG FRÅN: AWES A. OS­MAN. ”SVENSK FI­KA - EN PER­SON­LIG IN­TRO­DUK­TION TILL DEN SVENS­KA AR­BETS­MARK­NA­DEN”.

När lä­ra­ren Awes Os­man kom till Sve­ri­ge från So­ma­lia ha­de han bå­de plug­gat och job­bat i fle­ra oli­ka län­der. – Jag ha­de kun­ska­pen om hur man lär ut till ele­ver­na. Men jag viss­te in­te hur en svensk ar­bets­plats fun­ge­rar. Vad är svens­kar­na för någ­ra? Vad tyc­ker de om? Hur sam­ar­be­tar de med and­ra?

– Allt sånt tar tid att lä­ra sig. Men det är väl­digt vik­tigt för att man ska bli ac­cep­te­rad som en del av ar­bets­ge­men­ska­pen och in­te ba­ra blir sedd som en kons­tig per­son.

Bo­ken ”Svensk fi­ka - en per­son­lig in­tro­duk­tion till den svens­ka ar­bets­mark­na­den” kom ut i hös­tas. Awes Os­man skrev den för att få igång en dis­kus­sion:

– Det finns myc­ket vi-och-dom-kon­flik­ter på job­bet. Ar­bets­plat­ser­na är ju bygg­da på ett svenskt sätt att tän­ka, hur man be­mö­ter and­ra män­ni­skor, hur man pra­tar på fi­ka­ras­ter­na. För att lö­sa pro­ble­met mås­te vi trä­na.

Upp­ma­ning­en rik­tar sig dels till ny­an­län­da som han me­nar mås­te öpp­na ögo­nen och lä­ra sig hur man pas­sar in.

– På svens­ka ar­bets­plat­ser lig­ger näs­tan ingen­ting up­pe på bor­det som i and­ra kul­tu­rer. Ing­en sä­ger till dig di­rekt om du gör nå­got fel, det gör att du ris­ke­rar att fort­sät­ta och tro att det du gör är ac­cep­ta­belt.

– Men det vik­ti­gas­te är att lä­ra sig språ­ket, så att man häng­er med i allt som sägs. Man mås­te tit­ta på tv-ny­he­ter­na och lyss­na på ra­dio, lä­ra sig för­stå vad svens­kar­na gil­lar att pra­ta om.

Men Awes Os­man vän­der sig ock­så till svens­ka che­fer och kol­le­gor.

– De mås­te bli bätt­re på att ac­cep­te­ra oli­ka kul­tu­rer, öpp­na dör­ren och ge folk en chans. De be­hö­ver ock­så ge ny­an­län­da det stöd de be­hö­ver för att kom­ma in i ge­men­ska­pen.

Hur myc­ket hand­lar om dis­kri­mi­ne­ring?

– Jag tror det är få ar­bets­gi­va­re som dis­kri­mi­ne­rar med­ve­tet. Al­la i Sve­ri­ge pra­tar så fint om in­teg­ra­tio­nen och ing­en vill va­ra elak. Men det finns myc­ket som görs omed­ve­tet, som gör det svårt för ny­an­län­da att bli en del av tea­met, sä­ger Awes Os­man.

För även om man får ett jobb kan man än­då kän­na sig som en gäst på ar­bets­plat­sen, un­der­stry­ker han. Man mås­te få kän­na att man är hem­ma, att man är trygg, ac­cep­te­rad och nöjd.

– Det är som om du spe­lar fot­boll med di­na kom­pi­sar och ing­en ger dig bol­len. Om du in­te kän­ner att du kan gö­ra ett bra jobb får du ing­en ener­gi att fort­sät­ta. Många blir sjuk­skriv­na av det skä­let, sä­ger Awes Os­man.

Var­för he­ter bo­ken ”Svensk fi­ka”?

– Fi­kastun­den är vik­tig på en svensk ar­bets­plats. Det hän­der myc­ket på de 30 mi­nu­ter­na. För en ny­an­länd kan det va­ra svårt att för­stå. Man kanske är van att pra­ta myc­ket om po­li­tik, här pra­tar man om sånt som du kanske tyc­ker är helt oin­tres­sant, om blom­mor, mat och fö­del­se­da­gar. Det blir jät­tesvårt.

Hur lär man sig det då?

– Det kom­mer au­to­ma­tiskt. Om man tit­tar på tv, ar­be­tar och del­tar i oli­ka ak­ti­vi­te­ter. Man kan ock­så lä­sa om det i den här bo­ken.

Den kor­ta kaf­fe­ras­ten spe­lar en stor roll för att be­kräf­ta ar­be­ta­rens när­va­ro. Det in­ne­bär ock­så en tid­punkt då man kan sä­ga att ”jag är här”, ut­an att be­hö­va sä­ga det högt.

Det är en konst att kun­na ge liv åt en dis­kus­sion, att ham­na i mitt­punk­ten och att på ett snyggt sätt by­ta äm­ne. Att an­stränga sig, men in­te så att det ver­kar som om man är stolt el­ler skry­ter.

Var be­redd på dis­kus­sions­äm­nen som rör allt från bo­en­de till mat­lag­ning. Om du sak­nar ett bra dis­kus­sions­äm­ne är det enk­las­te sät­tet att bör­ja ta­la om vädret.

Ener­gikrä­van­de och verk­li­ga pro­blem und­viks helst, ut­an hell­re enk­la dis­kus­sio­ner som är lät­ta att del­ta i.

Ing­en ta­lar il­la om nå­gon som är när­va­ran­de, och al­la und­vi­ker al­la käns­li­ga dis­kus­sio­ner som kan le­da till kon­fron­ta­tion. Om ett hett äm­ne kom­mer upp kring bor­det så är al­la var­sam­ma och ta­lar på ett ne­utralt sätt.

Man mås­te tit­ta på tv-ny­he­ter­na och lyss­na på ra­dio, lä­ra sig för­stå vad svens­kar­na gil­lar att pra­ta om”

SVENSK FI­KA. Awes Os­man pre­sen­te­ra­de sin bok om den svens­ka ar­bets­platskul­tu­ren på Fitt­ja bib­li­o­tek i sam­tal med Ayül Ka­baca.

PO­PU­LÄR. Fle­ra i publi­ken i Fitt­ja vil­le pra­ta mer och ta bil­der ef­teråt.

– AL­LA BE­HÖ­VER TRÄ­NA, bå­de de ny­an­län­da och de svens­ka kol­le­gor­na, sä­ger Awes.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.