Claes debuterar med bok om klimat och orättvisor.
MÖRKT. Danderydsförfattarens debutbok tar upp klimatkrisens orättvisor
Debutförfattaren Claes Cilgin-Witzell vill gestalta global orättvisa och klimatkrisen genom att vända upp och ner på världen i romanen ”Vår tids slut”.
I en dystopisk roman om klimatförändringar skriver den debuterande författaren och den tidigare Danderydsbon Claes Cilgin-Witzell om priviligierade svenskar som måste jaga råttor för att få mat.
Ett kanske otänkbart scenario idag. Men också ett tankeexperiment som kan vara viktigt, menar författaren som själv bor i Vasastan.
– Här är vi vana vid att det är tryggt, väpnade konflikter och naturkatastrofer drabbar alltid någon annan. Tittar man på klimateffekterna så är vi i Sverige gynnade även i det. Det ville jag vända på med den här boken, säger Claes Cilgin-Witzell.
Tankeexperiment
I boken “Vår tids slut” får läsarna följa John som bor med andra klimatflyktingar på Upplandsgatan,
i ett Sverige där den sjunkande temperaturen skapar obeboeliga levnadsförhållanden. Och Abel, en afrikansk flykting som utvisas ur Sverige och hur deras öden möts.
– Det finns en global orättvisa kring effekterna av klimatkrisen i världen vi lever i, som jag ville vända på. Det har varit ett tankeexperiment för mig själv. Det driver handlingen och så får man följa de här två personerna.
Jagar råttor i kloaksystem
Boken utspelar sig främst Stockholm där samhället kollapsar. Ekonomin rasar och sociala konflikter bryter ut, vilket gestaltas bland annat av att religiösa och politiska grupper tar över huvudstaden. I hopp om att överleva kylan måste John jaga efter råttor i kloaksystemen i Vasastan innan han kan nå sin dotter som har skickats söderut.
Claes Cilgin-Witzell arbetar som jurist och hoppas på att boken kan utmana tankemönster och uppmärksamma hur lyckligt lottade många är i Sverige.
Global orättvisa
– Om det blir två till tre grader varmare så kommer man fortfarande kunna bo i Sverige, men det kanske blir omöjligt att bo i länder som Sudan och Bangladesh. Jag vill visa på den globala orättvisan som finns, där allt handlar om tur var man växer upp.
Väpnade konflikter och naturkatastrofer drabbar alltid någon annan.