”Hårt språk i politiken kan vara avtändande”

Polariseringen i Sverige har inte alls gått så långt som i USA. Konfliktnivån är hög, men det är inte värre än vanligt och det finns ingen akut fara för demokratin.

Det är lätt att förblindas av Twitter och utvecklingen i USA. Men här i Sverige är det förvånansvärt stabilt.

Det kom en grupp forskare vid SNS Demokratiråd fram till i våras, efter en grundlig genomgång av de senaste 40 årens politiska utveckling i Sverige.

– Det är lätt att förblindas av Twitter och utvecklingen i

USA. Men här i

Sverige är det förvånansvärt stabilt, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, en av författarna till rapporten.

Det är bara på ett område som polariseringen har ökat: i frågor som rör mångkultur, flyktingmottagning, slöjbärande och arbetskraftsinvandring.

– Sambandet mellan partisympati och inställning i de här sakfrågorna har blivit mycket starkare, säger Henrik Oscarsson.

Det har även blivit vanligare att väljare har starka negativa känslor inför vissa partier. Det gäller särskilt Sverigedemokraterna, men också i viss mån Miljöpartiet.

– Språkbruket inom politiken har också blivit mer oförsonligt och eldfängt, säger Henrik Oscarsson.

Det hårda språkbruket, inte minst på Twitter, kan vara skadligt för demokratin, menar han. Människor vill gärna att de ideologiska skillnaderna ska vara tydliga, men samtidigt att samtalet ska vara respektfullt, framhåller han.

– Det demokratiska samtalet går miste om folk som inte trivs med det här formatet. Det kan vara människor, särskilt unga, som har ett politiskt intresse, men som blir avtända av samtalsklimatet.

– Men det finns ganska lite kunskap om hur det stora flertalet, de som inte ser allting så svartvitt och som inte hörs i kakafonin, vill att det politiska språkbruket ser ut. Det behöver vi veta mer om, säger Henrik Oscarsson.