Pan­da

Rov­dju­ret som tror att den är ve­ge­ta­ri­an.

Det bästa från Vetenskap Junior Vol. 1 - - Innehåll -

Där sit­ter den, pan­dan. Fred­ligt på mar­ken som en Budd­ha­fi­gur i svart­vitt. Även om den är född som ett rov­djur, väl­jer den­na för­vir­ra­de med­lem av björn­fa­mil­jen i stort sett att stå över kött. Istäl­let väl­jer den na­tu­rens ver­sion av en sel­le­ri­di­et: bam­bu. Pan­dan är all­var­ligt utrot­nings­ho­tad och det finns fär­re än 2 500 kvar i naturen. En av or­sa­ker­na är den en­for­mi­ga kos­ten. Bam­bu har väl­digt li­te nä­ring, dess­utom kan in­te pan­dan spjäl­ka cel­lu­lo­sa. Det som sker är att pan­dans ex­tremt fi­ber­ri­ka di­et pas­se­rar rakt ge­nom tarms­sy­ste­met och ger för få ka­lo­ri­er till dju­ret som egent­li­gen kan växa upp till 135 kg när den le­ver fritt i naturen. Där­för spen­de­rar pan­dan upp till 16 tim­mar var­je dag med att tug­ga sig ige­nom mass­vis med bam­bu. Den för­sö­ker få i sig så myc­ket nä­ring som möj­ligt, så den kan vak­na upp och gö­ra sam­ma sak näs­ta dag igen. Kans­ke den bor­de över­vä­ga att läg­ga om kos­ten?

Det fred­li­ga, zen-ak­ti­ga be­te­en­det har allt­så mer med lågt blod­soc­ker att gö­ra, än tem­pe­ra­ment. Den stac­kars pan­dan kan knappt sam­la till­räck­ligt med ener­gi till att pa­ra sig. När den änt­li­gen lyc­kas re­pro­du­ce­ra sig, vill hon­pan­dan helst ba­ra upp­fost­ra en unge åt gång­en, även om de fles­ta får tvil­ling­ar. Det lå­ga fö­del­se­an­ta­let gör pan­dan väl­digt käns­lig för mil­jö­mäs­si­ga för­änd­ring­ar. Det störs­ta ho­ten för pan­dan är för­lust av lev­nads­om­rå­den och tjuv­skyt­te. På grund av kär­le­ken till bam­bu, mås­te pan­dan le­va där det finns rik­ligt av det. Idag finns det ba­ra 20 iso­le­ra­de de­lar av sko­gen i det syd­väst­ra Ki­na som pas­sar pan­dan. Lyck­ligt­vis skyd­das des­sa om­rå­den av den ki­ne­sis­ka re­ge­ring­en med hjälp av na­tur­vårds­or­ga­ni­sa­tio­ner som World Wild­li­fe Fund (WWF).

Pan­dan har två ty­per av päls: långa, strä­va över­hår och en tjock ull­ak­tig un­der­päls. Ing­en vet var­för den är svart och vit. Bak­ben Bak­be­nen är långt ifrån varand­ra så att pan­dan kan sit­ta i tim­tal, men den har å and­ra si­dan svårt att springa. En slags tum­me, ett för­längt ben i hand­le­den som är täckt med tjock hud, an­vänds för att hål­la fast bam­buk­vis­tar. Hud Hu­den un­der den svar­ta päl­sen är grå, me­dan hu­den un­der den vi­ta päl­sen är ro­sa. Ny­föd­da pan­dor är helt ro­sa och hår­lö­sa. Pan­dan är be­ro­en­de av de star­ka, flex­ib­la fram­be­nen för att klätt­ra i träd och för att dra ut bam­bus­kott och knäc­ka dem till ät­ba­ra de­lar. Mage Pan­dan har en rov­djurs­mage och är be­ro­en­de av mik­ro­fib­rer för att bry­ta ned all cel­lu­lo­sa som finns i bam­bu. Ma­gen har ett tjockt la­ger av slem som skyd­dar mot fli­sor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.