Vattnets kretslopp

Det regnet som faller i dag, har rest mellan jordens moln, hav och isar i miljarder år.

Vattnets kretslopp – eller den hydrologiska cykeln – är jordens eget recirkuleringssystem. Då vatten sällan försvinner från planeten eller kommer hit från världsrymden, är det vattnets kretslopp som ser till att floderna hela tiden rinner ut i haven, och att atmosfären innehåller moln och regn. Utan detta kretslopp skulle det inte vara liv på jorden.

Vattnets kretslopp står för att vattnet cirkulerar mellan haven och atmosfären, några gånger via land. När vattnet i havet värms opp, blir det till vattenånga. Denna ånga stiger upp i atmosfären där den blir ivägburen av vinden. För eller senare kyls ångan ned och bildar moln. Omkring 78 procent av regn, snö eller andra former av vatten som faller ut ur molnen förs rätt tillbaka till havet igen. Resten faller ned över jordens kontinenter och öar.

En del av detta vatten rinner ut i floder och insjöar och blir fört tillbaka till havet härifrån. Vatten förs också tillbaka till haven mellan sten och jord långt ner i marken och blir till jordens grundvatten. Vatten som faller som snö över polerna kan i vissa fall bli inbundet i miljoner av år, tills det når ett hav i form av en glaciär som rör sig sakta fram. Vattnet som blir kvar i jordens översta lager, kan avdunsta upp i atmosfären när det blir uppvärmt av solen.

Alternativt kan växterna suga upp vattnet och sände tillbaka det till atmosfären genom sina blad. När djur äter växter tar de upp vattnet i kroppen och andas ut det i luften igen.

Vi människor ändrar vattnets kretslopp på jorden i stadigt större utsträckning. Vi bygger städer och dammar, och lägger vattnet i rör så att vi kan använda det i industrin, i lantbruket och dessutom som dricksvatten.

Växter bidrar med omkring tio procent av vattnet i atmosfären. När de tar upp vatten från jorden lämnar de ut det igen genom sina blad.

Vattnet i havet värms upp, avdunstar och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Ångan kyler ned sig alltefter som den stiger, och förr eller senare kondenserar den och bildar moln.

Omkring åtta procent av vattnet som avdunstar från havet förs in över land av vind som cirkulerar i atmosfären. Regnet strömmar ned i floderna eller infiltrerar ned i marken. Här tas det upp av växter eller blir till grundvatten. Omkring 14 procent av avdunstningen sker över land och kommer från floder, insjöar, is och från själva marken. Is kan också gå direkt till vattenånga utan att smälta – en process som kallas sublimation. Snön smälter antingen direkt eller när det blir varmt väder. Men när den faller på glaciärer eller i områden med snö hela året, kan den ligga kvar på samma plats i hundratals eller till och med miljoner år. Vatten som infiltreras i marken, kan rinna mot floder och mot havet, eller det kan rinna ned i djupa, underjordiska vattenlager som kallas akviferer.