Robotarna tar över
SÅ KOMMER ARTIFICIELL INTELLIGENS OCH ROBOTIK ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN!
För de flesta kan orden artificiell intelligens (AI) väcka tankar om domedagen. På film visas människor söka nya horisonter och resultatet är alltid detsamma. Allt som krävs är att någon gör en maskin som kan tänka själv, som kan utveckla ett eget medvetande och ”vakna upp”. Sedan är det slut på mänskligheten. Tänk om denna smarta maskin inte gillar sättet vi gör saker på? Tänk om den har andra planer?
Tankar som detta har varit kärnan i många fantastiska science fiction-filmer genom åren. Trots bilden som målas upp i filmer som Terminator är det större chans att Al kommer att hjälpa oss än skada oss. Men med tanke på att välkända forskare och experter som Stephen Hawking och Elon Musk varnar för de potentiella farorna med Al är det förståeligt att många har blandade känslor.
För att kunna förstå den otroliga potentialen med Al måste missförstånden kring detta spännande område redas ut. Tänk först på hur maskinerna skulle bli intelligenta och hur de i så fall skulle tänka. Begreppet artificiell intelligens myntades 1956 och omfattar ett brett område. Ordet används nonchalant av teknikföretag i reklamerna för deras senaste produkter, men det varierar väldigt vad denna ”intelligens” kan leverera.
Som regel används begreppet artificiell intelligens som ett lockande ord när ett företag vill beskriva en häftig programvara, men vissa maskiner kan faktiskt lära sig saker. De mest avancerade av dessa är för närvarande begränsade till aktiemarknaden, forskningsvärlden, krigföring och de mest komplexa datorspelen. Du kanske tror att det krävs olika typer av Al inom dessa olika områden, men alla kan uppnås med hjälp av samma byggstenar.
Al är baserat på lärandeprincipen för maskiner och du kan läsa om de olika typerna i denna artikel. Dataprogram som bygger på maskininlärning skiljer sig avsevärt från de flesta andra program, eftersom du inte behöver tala om för dem hur de ska göra saker utan visar dem det istället. Tänk dig att du vill ha en programvara som kan upptäcka avvikelser i hjärnskanningar. Med ett vanligt program krävs en väldigt sträng och detaljerad uppsättning regler som måste följas, men med ett maskininlärningsprogram behöver du bara visa det några tusen normala hjärnskanningar. På så sätt lär sig programmet själv att känna igen avvikelser. Maskininlärningsmetoden har tydliga fördelar jämfört med konventionell programmering, eftersom maskinen kan bli ännu skicklare än programmeraren att utföra sin bestämda uppgift. Det mest spännande är att forskare arbetar med sådana program just nu.
Den typen av intelligens som kan hjälpa oss i vardagen tillhör inte bara framtiden. Det finns fördelar med artificiell intelligens som vi kan ha nytta av redan nu. Den typen av intelligens som kan hjälpa oss i vardagen tillhör dock inte bara framtiden. Människor njuter faktiskt redan av fördelarna med konstgjord intelligens. Intelligenta program som Microsofts Cortana, Google och Facebook, arbetar bakom kulisserna för att guida människor genom internet.
”Begreppet artificiell intelligens myntades 1956 och omfattar ett brett område.”
De lär sig om användarnas intressen, vad de gillar och ogillar, och skräddarsyr annonser och rekommenderingar utifrån den informationen. Trots allt de kan göra är de fortfarande bara något som går att kalla smal AI. Det betyder att de är väldigt duktiga på att utföra en specifik uppgift, mycket duktigare än en människa någonsin kan bli, men värdelösa till allt annat.
Nästa steg inom konstgjord intelligens är att skapa generell Al. Det är här det börjar bli riktigt spännande, eller väldigt skrämmande, beroende på vem du frågar.
Generell intelligens kommer likna mänsklig intelligens mycket mer än dagens Al-system. Den kommer kunna lära sig självständigt, lösa olika problem och hantera olika uppgifter. För närvarande är denna dröm långt ifrån att bli verklig, men AlphaGo från Google DeepMind är så långt utvecklingen kommit hittills. Denna Al använde sitt invecklade neurala nätverk för att besegra världens bästa Go-spelare, Lee Sedol. Detta ses som ett historiskt ögonblick för konstgjord intelligens, eftersom det bokstavligt talat finns miljarder möjliga drag i Go och det hade varit omöjligt att programmera in samtliga i en dator. Istället designades AlphaGo för att vara intelligent, så att den kunde spela Go mot sig själv och lära sig av sina misstag. Efter att ha övat genom flera miljoner rundor av spelet var den tillräckligt bra för att utmana en mästare och vinna.
AlphaGo har otrolig potential. Dess skapare talar entusiastiskt om programmet som anpassar färdigheterna för att assistera läkare, så att deras Al kan rädda liv samt att dess inlärningsförmågor kan utgöra en grund för många andra smarta maskiner. Med dagens teknik är denna oerhört användbara, men aningen begränsade Al ,så långt konstgjord intelligens kommer. Det beror på att det kommer behövas allt kraftigare datorer på vägen från generell Al till en mer mänsklig intelligens. Det återstår att skapa något som
ligger på samma nivå som människohjärnans processorkraft.
Vi hade dock inte varit människor om vi inte tog oss an utmaningen och forskare arbetar redan på nya datorer som kan bli extremt kraftfulla. Dessa är kända som kvantdatorer och de utnyttjar naturens ”skrämmande” egenskaper på ett otroligt sätt. Hastigheten i deras beräkningar är helt fantastiska.
Ett bra sätt att jämföra en vanlig dator och en kvantdator på är att föreställa sig mitten av en labyrint. När uppgiften är att ta sig ut ur labyrinten kommer en vanlig dator att testa varje rutt tills den hittar rätt väg och tar sig ut. En kvantdator kan testa alla rutter samtidigt. Detta betyder att den är mycket snabbare och mycket kraftfullare. Den kan vara nyckeln till att låsa upp en kraft som är på samma nivå som, eller högre, än människohjärnans när den kopplas till en avancerad konstgjord intelligens. Det kanske är möjligt att skapa en intelligens på människonivå, eller kanske ännu bättre? Forskare kanske till och med lyckas skapa en superintelligens, en som går långt bortom människans kognitiva kapacitet? Detta låter kanske spännande och skrämmande, men är ingenting att oroa sig över så länge utvecklingen tar förnuftiga steg framåt.
”Det återstår fortfarande att skapa något som är på samma nivå som människohjärnans processorkraft.”
Super-Al kommer inte utgöra ett hot mot människor i sig, i alla fall inte på det sätt många föreställer sig. I många av fiktionens apokalyptiska scenarier tänker, och till och med känner, Al som oss. De delar våra ambitioner och vill ha både frihet och makt. Detta kommer inte vara fallet i verkligheten. En dators hjärna fungerar på ett helt annat sätt än människans och samma sak kommer även gälla för en exeptionellt designad konstgjord hjärna.
Det är lätt att föreställa sig den organism som är smartast kommer klättra till toppen av näringskedjan, speciellt med tanke på hur människan själv kom dit. Datorer är dock inte skapade genom evolution, något som betyder att de inte har särskilt mycket gemensamt med oss. Människans drömmar och behov härstammar från det genetiska avtrycket. Maskinerna kommer lyckligtvis inte dela detta med oss. Det kan kännas förvirrande att tänka på och det är trots allt svårt att föreställa sig något bortom ens eget perspektiv, men en dator kommer bara att existera för att tjäna sin egen programkod. Den kommer att vara det människan bestämmer att den ska vara, så detta är ingenting att bekymra sig över.
Detta betyder dock inte att mänskligheten är helt trygg. Låt oss säga att forskare lyckas skapa superintelligens och att de beordrar den att terraformera Mars till en beboelig plats. Då kan den komma med lösningar som hade tagit århundraden för forskare att komma på, och drömmarna om ett beboeligt Mars hade kunnat bli verklighet snabbare. Den kan dock också bestämma sig för att det bästa sättet att terraforma Mars på är att frakta med sig jordens resurser och atmosfär dit. Intelligensen skulle ha följt ordern, men skadat jorden samtidigt. Att se till att den förstår sina order på rätt sätt kan vara skillnaden på att nå ut i solsystemet och att riskera utrotning.
Det andra hotet från Al är mer omedelbart. Det är dess förmåga att lösa en annna uppgift: att knäcka koder. Om en sådan intelligens kommer i fel händer kan den läras upp att bryta sig in i all slags skyddad programvara. Detta är något som forskare måste vara försiktiga med. Trots de potentiella problemen kan konstgjord intelligens göra våra liv bättre.
Att ha en intelligent, användbar och totalt engagerad lagmedlem skulle vara en fördel för alla slags grupper.
”I skönlitteraturen tänker Al som oss och i vissa fall även känner som oss”
Al kan snart samarbeta med människor och hjälpa till inom olika branscher, som kommunikation, kommersiell luftfart, medicin och senare även inom försvars- och rymdforskning.
Al kan faktiskt visa sig bli så användbar att den kommer att utföra sina uppgifter effektivare än människor och många jobb skulle kunna bli ersatta. Det inkluderar författaren av den här artikeln. Om några år kan det hända att du läser en artikel där forskning, text och korrektur har utförts av smarta maskiner. De flesta experter är eniga om att uppkomsten av konstgjord intelligens kommer leda till väsentliga förändringar inom många olika fält. Åsikterna är dock delade kring en väsentlig fråga: Kommer forskare någonsin kunna skapa Al med medvetande?
Idag finns den söta kamraten Cozmo, som är en liten robot som älskar att leka. Den kan jubla när den vinner och sura när den förlorar, men fortfarande vara lika charmerande. Det är en god början, men kommer det komma kamrater med ett riktigt medvetande i framtiden? Kommer det att komma en konstgjord intelligens som kan tänka själv och en som på eget initiativ kan komma fram till slutsatsen: ”Jag tänker, alltså finns jag”. Detta kommer vara det ultimata testet för Al, och förutom det faktum att själva uppgiften är extremt svår att utveckla kommer det fortfarande vara osäkert på om det är en verklig medvetenhet eller något som bara gör en mycket bra imitation av det.
Alan Turing var en av de stora pionärerna inom tänkande datorer. För över ett halvt århundrade sedan utvecklade han ett test som används än idag för att mäta konstgjord intelligens. Turingtestet handlar huvudsakligen om en panel av domare som kommunicerar över ett datanätverk, antingen med en person eller ett datorprogram. I en variant av testet anses ett datorprogram vara intelligent om domarna fortfarande tror att det är en verklig person efter fem minuter.
Detta uppnåddes otroligt nog under 2014 av ett program som heter Eugene Goostman, som lyckades att övertyga 33 procent av domarpanelen om att det var en 13 år gammal pojke. Att värderas som intelligent är nödvändigtvis inte samma sak som att vara medveten, så det är osannolikt att Turingtestet kan avgöra om Al är medveten eller inte. Detta är ett nytt hinder som måste övervinnas, för forskare vet fortfarande inte hur de ska avgöra om de lyckats skapa en tänkande individ.
Faktum är att det kanske aldrig kommer gå att bestämma om de framtida maskinerna har ett medvetande, även om forskare skulle lyckas skapa dem. Men gör det någonting egentligen, när de är så lika människor att vi inte märker skillnaden? Om forskare lyckas skapa konstgjort ”liv” kommer det med säkerhet att resultera i en annan verklighet än den som finns idag. Det kommer att bli en epok där många arbetsområden och viktiga delar av samhället hanteras av maskiner. Maskiner kommer kanske att ta över trots allt, men kanske inte på det sättet du tänkt dig. Den konstgjorda intelligensens tidsålder har redan börjat och framstegen på området kommer allt snabbare. Hur kommer detta påverka mänskligheten?
”En robot som anses vara intelligent är långt ifrån medveten.”