Det senaste inom vetenskap

Nya ti­dens seg­ling

En ny ge­ne­ra­tion far­tyg re­vo­lu­tio­ne­rar an­vänd­ning­en av se­gel.

- Europe · London · Indian Ocean · It · Falcon · Falcon Brewery

En gång i ti­den do­mi­ne­ra­de se­gel­bå­tar­na de sju ha­ven. Snab­ba klip­per­skepp täv­la­de om att va­ra först med att le­ve­re­ra asi­a­tis­ka kryd­dor och guld till 1800-ta­lets Eu­ro­pa. En av de mest kän­da var kanske Cut­ty Sark, som slog re­kord när hon seg­la­de från Lon­don till Syd­ney på li­te över 70 dygn och nåd­de has­tig­he­ter på upp till 17 knop (31,5 km/h).

Den mäk­ti­ga mo­del­len wind­jam­mer var in­te li­ka snabb, men kun­de frak­ta upp till 5 000 ton trä el­ler an­nat tungt gods mel­lan kon­ti­nen­ter­na. Även med fem sto­ra mas­ter och bre­da se­gel höll de i ge­nom­snitt 7,5 knop (13,9 km/h).

Bå­de klip­per- och wind­jam­mer­mo­del­ler var be­ro­en­de av vin­den för att ta sig runt i värl­den. Öpp­ning­en av Su­ez­ka­na­len 1869 in­ne­bar slu­tet på seg­lings­ti­den. Ka­na­len gav näm­li­gen en kor­ta­re rutt från nor­ra At­lan­ten till In­dis­ka oce­a­nen, men rut­ten gick mel­lan två kon­ti­nen­ta­la land­mas­sor, där vin­den var som sva­gast. Ång­far­tyg blev det mest gynn­sam­ma al­ter­na­ti­vet och se­na­re tog de ener­gi­e­ko­no­mis­ka die­sel­driv­na far­ty­gen över.

Än idag är far­tyg det vik­ti­gas­te trans­port­med­let för va­ror. Frak­ten har fak­tiskt ökar med 400 pro­cent se­dan 1970-ta­let och det upp­skat­tas nu fin­nas 100 000 frakt­far­tyg i drift. I da­gens glo­ba­li­se­ra­de värld frak­tas 90 pro­cent av ut­ri­kes­han­deln till havs och de 16 störs­ta far­ty­gen kan re­sul­te­ra i li­ka myc­ket sva­vel­för­ore­ning­ar som 800 mil­jo­ner bi­lar.

Det be­ror del­vis på att con­tai­ner­far­tyg drivs av tung bun­ker­ol­ja, som är mer skad­lig än den raf­fi­ne­ra­de ben­si­nen som an­vänds i bi­lar. Det finns be­stäm­mel­ser som ska kon­trol­le­ra ut­släp­pen från far­tyg, men det finns myc­ket som ty­der på att de skad­li­ga par­tik­lar­na an­sva­rar för tu­sen­tals döds­fall var­je år. Or­ga­ni­sa­tio­ner som Sustai­nab­le Ship­ping Ini­ti­a­ti­ve ar­be­tar för att för­änd­ra in­du­strin in­nan 2040, men kli­mat­för­änd­ring­ar­na går snab­ba­re än så.

Som tur är kan det hän­da att en ny ge­ne­ra­tion sjö­män och skepps­byg­ga­re har en mil­jö­vän­lig lös­ning. Det­ta är en lös­ning som byg­ger vi­da­re på gam­mal kun­skap i ett för­sök om att räd­da fram­ti­den. De se­nas­te tio åren har tra­di­tio­nel­la se­gel­bå­tar mo­der­ni­se­rats och bör­jat frak­ta mind­re va­ror från tro­pi­ker­na, pre­cis som de hi­sto­ris­ka se­gel­bå­tar­na.

Sam­ti­digt in­ne­bär sti­gan­de bräns­le­kost­na­der att sto­ra fö­re­tag med enormt trans­port­be­hov mås­te tän­ka på nya lös­ning­ar. De ex­pe­ri­men­te­rar bland an­nat med mo­der­na ver­sio­ner av den klas­sis­ka wind­jam­mer­mo­del­len. Vind­kraf­tens mil­jö­vän­li­ga in­no­va­tio­ner kom­mer in­te ba­ra gyn­na frakt, ut­an även lyx­bå­tar som klip­pern Mal­te­se Fal­con.

”De 16 störs­ta far­ty­gen kan re­sul­te­ra i li­ka myc­ket sva­vel­för­ore­ning­ar som 800 mil­jo­ner bi­lar”

 ??  ?? Hyd­rau­liskt
Här re­gle­ras in­te seg­len med skot. Istäl­let ro­te­ras mas­ter­na av en hyd­rau­lisk an­lägg­ning, så att de kan fånga vin­den.
Mas­ter
De tre mas­ter­na bär fy­ra se­gel och se­gel­y­tan är to­talt 2 400 kvadrat­me­ter.
Hyd­rau­liskt Här re­gle­ras in­te seg­len med skot. Istäl­let ro­te­ras mas­ter­na av en hyd­rau­lisk an­lägg­ning, så att de kan fånga vin­den. Mas­ter De tre mas­ter­na bär fy­ra se­gel och se­gel­y­tan är to­talt 2 400 kvadrat­me­ter.
 ??  ?? Be­röm­da Cut­ty Sark frak­ta­de va­ror över he­la värl­den 1870–1922.
Be­röm­da Cut­ty Sark frak­ta­de va­ror över he­la värl­den 1870–1922.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden