BRIS­TER I KART­LÄGG­NING?

Bris­ter i kart­lägg­ning­en av fos­si­ler kan mot­be­vi­sa evolutionen.

Det senaste inom vetenskap - - FORSKNING -

Det ha­de va­rit be­kvämt om det fanns tyd­li­ga, hi­sto­ris­ka lin­jer som föl­jer mo­der­na ar­ters ut­veck­ling steg för steg, men fos­si­ler är oer­hört säll­syn­ta. Det finns fos­si­ler från nio pro­cent av al­la dägg­djursar­ter som för till­fäl­let är utrot­nings­ho­ta­de. När män­ni­skan i fram­ti­den blic­kar till­ba­ka, kom­mer det ver­ka som att res­ten av dju­ren ald­rig har ex­i­ste­rat.

Det hän­der fak­tiskt in­te så of­ta att fos­si­ler bil­das. Oav­sett vil­ken kropps­typ dju­ren har be­ror fos­sil­bild­ning­en på hur och var dju­ren dör. I djung­eln äter till ex­em­pel djur el­ler and­ra or­ga­nis­mer snabbt upp de dö­da, el­ler så rutt­nar de och blir till jord. På så sätt för­svin­ner al­la spår och det är omöj­ligt att und­vi­ka bris­ter i den fos­si­la kart­lägg­ning­en.

Det hit­tas dock stän­digt nya fos­si­ler och många ”över­gångsar­ter” har iden­ti­fi­e­rats. Des­sa stöt­tar evo­lu­tions­te­o­rin. Ett ex­em­pel är häs­ten. Da­gens häs­tar har en tå, men de ut­veck­la­des från för­fä­der som var li­ka sto­ra som en hund och ha­de många tår på var­je fot. Fos­si­ler­na visar många mel­lan­lig­gan­de steg som visar hur tår­na för­svun­nit och vux­it sam­man till de ho­var da­gens häs­tar har.

Ur­fåg­lar­na visar sam­ban­detm­ban­det mel­lan di­no­sau­re­di­no­sau­rer och fåg­lar, med hu­vud­dra­gud­drag från bå­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.