Så gjor­des en mu­mie

Bal­sa­me­rings­pro­ces­sen var lång och grym, men de gam­la egyp­ti­er­na an­såg att det var nöd­vän­digt för att sjä­len skul­le le­va vi­da­re.

Det senaste inom vetenskap - - HISTORIA -

Nyc­keln till evigt liv hand­la­de in­te ba­ra om att be­va­ra sjä­len. Egyp­ti­er­na me­na­de att den var tvung­en att åter­vän­da till krop­pen re­gel­bun­det för att kun­na le­va vi­da­re, så krop­pen var tvung­en att va­ra in­takt. De trod­de även att den dö­de var tvung­en att lik­na den le­van­de så myc­ket som möj­ligt, så att sjä­len kun­de kän­na igen sitt fy­sis­ka hem. I bör­jan upp­nåd­des det­ta ge­nom att be­gra­va den dö­da i ök­nen, där den var­ma san­den tor­ka­de ur krop­pen och hind­ra­de förutt­ning. Med ti­den ut­veck­la­de egyp­ti­er­na en kon­ser­ve­rings­me­tod som gjor­de att kvar­le­vor­na fanns kvar i fle­ra tu­sen år. Den fick nam­net mu­mi­fi­e­ring.

De förs­ta mu­mi­er­na da­te­ras till­ba­ka till 2600 f.Kr., men det var in­te för­rän runt 1550 f.Kr. som den mest ef­fek­ti­va och väl­kän­da me­to­den för mu­mi­fi­e­ring ut­veck­la­des. Då av­lägs­na­des den dö­des in­re or­gan, köt­tet tor­ka­des och he­la krop­pen pa­ke­te­ra­des in i ban­dage. Den­na pro­cess tog cir­ka 70 da­gar och var ex­tremt dyr, så det var ba­ra de ri­ka som ha­de råd med det­ta. Fat­ti­ga fa­mil­jer fick en an­nan bal­sa­me­rings­me­tod, där or­ga­nen gjor­des fly­tan­de med ce­der­trä­ol­ja och töm­des ge­nom änd­tar­men in­nan krop­pen la­des i bikar­bo­nat för att tor­ka.

På grund av kli­ma­tet var bal­sa­me­ring­en tvung­en att ske så snart som möj­ligt ef­ter dö­den. Först togs krop­pen med till en ”ibu” el­ler en ”re­nings­plats”, som van­ligt­vis var ett tält nä­ra Ni­len. Här tvät­ta­des krop­pen med vat­ten och palm­ol­ja, som re­pre­sen­te­ra­de de dö­das åter­fö­del­se­och gjor­de att de luk­ta­de sött läng­re. Det var ba­ra präs­ter­na som var kva­li­fi­ce­ra­de att ut­fö­ra den­na hand­ling och chefs­bal­sa­me­ra­ren het­te ”he­ry sesh­ta”. Den­na man re­pre­sen­te­ra­de Anu­bis, gu­den för bal­sa­me­ring och de dö­da. Han bar of­ta en sja­kal­mask för att vi­sa hur vik­tig han var. He­ry sesh­ta an­sva­ra­de för att pac­ka in krop­pen och ge­nom­fö­ra re­li­giö­sa ri­tu­a­ler för den dö­da, en del av bal­sa­me­rings­pro­ces­sen som var li­ka vik­tig som den fy­sis­ka be­hand­ling­en av krop­pen.

Tack va­re de ge­ni­a­la, gam­la egyp­ti­er­na finns det be­va­ra­de an­sik­ten av män, kvin­nor och barn som näs­tan ex­akt ser ut som de gjor­de för 3 000 år se­dan.

De gam­la egyp­ti­er­na av­gu­da­de kat­ter, så även de mu­mi­fi­e­ra­des när de dog.

Den­na mu­mie, som finns på Louvren i Pa­ris, är en man som lev­de un­der Pto­le­mais­ka dy­nastin 305–30 f.Kr..

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.