Det senaste inom vetenskap

Så gjordes en mumie

Balsamerin­gsprocesse­n var lång och grym, men de gamla egyptierna ansåg att det var nödvändigt för att själen skulle leva vidare.

-

Nyckeln till evigt liv handlade inte bara om att bevara själen. Egyptierna menade att den var tvungen att återvända till kroppen regelbunde­t för att kunna leva vidare, så kroppen var tvungen att vara intakt. De trodde även att den döde var tvungen att likna den levande så mycket som möjligt, så att själen kunde känna igen sitt fysiska hem. I början uppnåddes detta genom att begrava den döda i öknen, där den varma sanden torkade ur kroppen och hindrade föruttning. Med tiden utvecklade egyptierna en konserveri­ngsmetod som gjorde att kvarlevorn­a fanns kvar i flera tusen år. Den fick namnet mumifierin­g.

De första mumierna dateras tillbaka till 2600 f.Kr., men det var inte förrän runt 1550 f.Kr. som den mest effektiva och välkända metoden för mumifierin­g utvecklade­s. Då avlägsnade­s den dödes inre organ, köttet torkades och hela kroppen paketerade­s in i bandage. Denna process tog cirka 70 dagar och var extremt dyr, så det var bara de rika som hade råd med detta. Fattiga familjer fick en annan balsamerin­gsmetod, där organen gjordes flytande med cederträol­ja och tömdes genom ändtarmen innan kroppen lades i bikarbonat för att torka.

På grund av klimatet var balsamerin­gen tvungen att ske så snart som möjligt efter döden. Först togs kroppen med till en ”ibu” eller en ”reningspla­ts”, som vanligtvis var ett tält nära Nilen. Här tvättades kroppen med vatten och palmolja, som represente­rade de dödas återfödels­eoch gjorde att de luktade sött längre. Det var bara prästerna som var kvalificer­ade att utföra denna handling och chefsbalsa­meraren hette ”hery seshta”. Denna man represente­rade Anubis, guden för balsamerin­g och de döda. Han bar ofta en sjakalmask för att visa hur viktig han var. Hery seshta ansvarade för att packa in kroppen och genomföra religiösa ritualer för den döda, en del av balsamerin­gsprocesse­n som var lika viktig som den fysiska behandling­en av kroppen.

Tack vare de geniala, gamla egyptierna finns det bevarade ansikten av män, kvinnor och barn som nästan exakt ser ut som de gjorde för 3 000 år sedan.

 ??  ?? De gamla egyptierna avgudade katter, så även de mumifierad­es när de dog.
De gamla egyptierna avgudade katter, så även de mumifierad­es när de dog.
 ??  ?? Denna mumie, som finns på Louvren i Paris, är en man som levde under Ptolemaisk­a dynastin 305–30 f.Kr..
Denna mumie, som finns på Louvren i Paris, är en man som levde under Ptolemaisk­a dynastin 305–30 f.Kr..

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden