Hon hjälper vilda djur

Nina Peivert är viltrehabiliteraren som hjälper vilda djur.

– Främst är det på grund av människors handlingar som djuren har kommit till skada, säger Nina.

– Jag vill nå ut till allmänheten med tips och råd om vilda djur. Om vad man ska tänka på, och vad man ska göra, om man hittar ett skadat djur eller en föräldralös djurunge, säger Nina Peivert som arbetar som volontär och viltrehabiliterare på KFV Rättviks Viltjour och Djurens Ö, samt samarbetar med flera andra organisationer runt om i Sverige. Efter cirka en och en halv månads rehabilitering hade igelkottarna blivit stora, fina och självständiga. Det var då dags att få komma tillbaka ut i friheten igen, ut i det vilda där de hör hemma.

Nina Peivert delar med sig av sitt arbete på Facebook och Instagram. Förutom att ge tips och råd, beskriver hon uppdrag och rehabiliteringsfall hon arbetar med.

Ofta är det på grund av människor som djuren har kommit till skada, genom giftutsläpp i naturen eller nedskräpning. Fiskedrag och fiskelinor är också ett stort bekymmer, säger hon.

– Det är inte mer än rätt att vi hjälper vilda djur som har kommit till skada, och ger dem en andra chans att få tillbaka sina liv – för att sedan släppa dem fria igen, tillbaka till naturen där de hör hemma, säger hon. Ninas fem bästa tips:

1: Kontakta en viltrehabiliterare innan du agerar och gör något själv. Det är lätt att göra fel. Var lugn och ha tålamod. Som privatperson får man aldrig ha ett vilt djur i mer än 48 timmar.

2: Ge ingen mat och var även försiktig med vatten. Fel föda kan få svåra konsekvenser. Häll aldrig direkt i mun eller näbb! När djuret är skadat eller sjukt behöver det först och främst vila och lugn och ro. Vatten kan sedan bjudas på i en skål som djuret själv kan dricka ur.

3: Vid infångandet av djuret – efter du haft kontakt med viltrehabiliterare – så är det bra att ha en låda eller en transportbur. Tänk på att göra lufthål i lådan, samt att ha något mjukt och stabilt i botten.

4: Om du hittar en djurunge – låt den vara! Djurungar kan hittas ensamma. Det behöver inte betyda att de är utan mamma och pappa. Många fågelungar brukar ofta gå omkring ensamma medan deras föräldrar letar mat. Föräldrarna finns förmodligen i närheten, men det är inte alltid de vågar närma sig om människor är i närheten. Stör inte utan gå lugnt därifrån och håll dig på långt avstånd. Är du ändå orolig eller osäker, kontakta viltrehabiliterare.

5: När det gäller ”statens vilt” – sällsynta djur som inte får hållas av upphittaren – ska förutom viltrehabiliterare, alltid polis kontaktas. Lista på ”statens vilt” finns på Naturvårdsverkets webbsida.

”Fiskedraget satt fast igenom näsborren och hakan på måsungen, som knappt kunde öppna näbben. En privatperson ringde viltjouren, som kunde få bort fiskedraget. Måsungen kunde återvända hem till sina föräldrar igen samma dag.” ”Igelkottsbebisarna kom in till Rättviks Viltjour efter att ha lyckats undkomma en gräsklippare.” ”Ungarna – små, blinda och taniga – kom bort från sin mamma.”