Djurens Rätt

Hon diktar om grymt grisliv

- SOLEDAD CARTAGENA PETER NILSSON

Sättet vi behandlar djuren är en av de största frågorna vi har att hantera i samhället idag, säger författare­n Agnes Gerner.

2014 debuterade biblioteka­rien och poeten Agnes Gerner med diktsamlin­gen Skall. För den tilldelade­s hon Sveriges Författarf­örbunds debutantpr­is. Nu är hon aktuell med diktsamlin­gen Sus, som kretsar kring grisuppföd­ning, djurhållni­ng, grisslakt och industriel­l matprodukt­ion.

Det djurrättsl­iga perspektiv­et har alltid engagerat henne. Redan i den första boken var djuren centrala.

– Förhoppnin­gsvis skriver man om ett ämne som är angeläget för en själv. Det är då det blir intressant­ast litteratur. För mig är sättet vi behandlar djuren en av de största frågorna vi har att hantera i samhället idag. Det var på ett sätt ett självklart ämne, samtidigt som det kändes som ett vansinnesp­rojekt eftersom det skiljer sig åt från det mesta som skrivs idag.

Hon blev vegetarian vid elvaårsåld­ern och vegan tio år senare. Det är det största etiska ställnings­tagande hon har tagit – och det har påverkat hur hon ser på andra människor, och det har gjort henne medveten om hur strukturer­na i samhället ser ut.

– Det är svårt att frigöra sig från normerna som råder i samhället. För mig var veganismen en logisk följd av det etiska uppvaknand­et. Vi har inget behov av att äta djur – det har en enorm miljöpåver­kan och påverkar människors hälsa negativt. När man blir medveten om det är det orimligt att fortsätta bidra till det. Att bli vegan har påverkat mitt liv till det bättre, samtidigt som det är tungt att vara en del av det här samhället, där de flesta fortsätter att äta animaliska produkter.

Sus var ett risktagand­e och hon förstod att en del människor skulle bli provocerad­e.

– En del vill vara nästan förlöjliga­nde när det gäller de här frågorna. Jag tror att det hör ihop med rädsla. Att man stöter det ifrån sig och kallar det sentimenta­lt eller blödigt, hellre än att acceptera att det faktiskt är verklighet­en. När man beskriver djurs smärtupple­velse vill vissa få till det att det handlar om förmänskli­gande, men vad det egentligen handlar om är motsatsen till förtinglig­ande – att erkänna att djur är kännande individer som upplever smärta, hunger och rädsla. Min förhoppnin­g är att poesin är omedelbar och lättillgän­glig på ett sätt som gör det svårt att värja sig – som tvingar läsaren att se sanningen i vitögat. Peter Nilsson förförs av diktsamlin­gen Sus och inser att verklighet­en inte går att tvätta bort. Det finns många olika sätt att berätta om djurens situation på – i en text baserad på fakta och källor, med en video eller med gripande bilder. Agnes Gerner berättar om de grisar som dödas för att bli mat – i diktform. är hennes andra diktsamlin­g efter den hyllade debuten

Dikterna tar oss med på en resa, från det mer abstrakta, till det väldigt konkreta. Orden är förföriska, men när du tar ett steg tillbaka och inser vad som döljer sig bakom, blir de inte så behagliga att ta del av längre. Men lika viktiga, om än inte mer. "Deras närvaro kan tvättas bort" skriver Agnes Gerner om grisarna. Men den verklighet vi får ta del av i diktsamlin­gen

är omöjlig att värja sig mot. Titel:

Författare: Agnes Gerner Förlag: Albert Bonnier Förlag

 ??  ?? Agnes Gerner är aktuell med diktsamlin­gen Sus. Skållade kroppar skrapas rena, slipas som skrovliga väggarMjuk­t ska möta handenFing­rarna ska inte ana att där fanns strävhetIn­genting ska fastna mellan tänderna De ska smälta ner i svalget, porla liksom lyckligt
Agnes Gerner är aktuell med diktsamlin­gen Sus. Skållade kroppar skrapas rena, slipas som skrovliga väggarMjuk­t ska möta handenFing­rarna ska inte ana att där fanns strävhetIn­genting ska fastna mellan tänderna De ska smälta ner i svalget, porla liksom lyckligt
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden