Den politiska vändningen inom djuretiken

Det ökade intresset inom stadsvetenskapen för djurs rättigheter handlar om att använda de politiska möjligheter som finns i det demokratiska samhället, att acceptera kompromisser och att bygga allianser.

Filosofins mest kända företrädare inom djuretik är Peter Singer och Tom Reagan, som bägge spelat en stor roll i djurrättsrörelsens utveckling. Inom djuretiken har man utgått från att etisk diskussion om hur människor bör behandla djuren är grunden till förändring.

Etiken är viktig, men har inte erbjudit genomförbara förslag på hur samhället ska förändras, det menar de statsvetare som bidragit till forskarantologin The Political Turn in Animal Ethics. Det är där den politiska vändningen inom djuretiken, kallat ”the political turn”, tar vid.

Inom statsvetenskapen har man börjat fundera över hur djurs rättigheter skulle kunna utformas i praktiken och vilket juridisk skydd djur skulle kunna ha. På vilket sätt inkluderar vi djuren i samhället på ett sätt som erkänner dem som levande varelser med förmågor, upplevelser och egenvärde?

Så länge djur ses som ägodelar, kan då deras intressen skyddas på ett effektivt sätt? Cochrane menar att det inte är faktumet att djur kan ägas som är problemet, utan att djurs intressen inte skyddas. Djurs intressen ska tas tillvara vid beslut som rör dem, och deras intressen av att inte utsättas för lidande eller bli dödade behöver värnas.

O’sullivan konstaterar att ett problem för demokratin är att djur inom livsmedelsindustrin hålls borta från allmänhetens ögon. Det gör att det blir svårt att säkerställa att lagar som reglerar djurens liv speglar samhällets värderingar, eftersom medborgarna har liten eller ingen möjlighet att se hur djuren har det. ”Farmwashing”, vilseledande reklam med djur på gröna ängar, bidrar till att medborgarna får en falsk bild.

O’sullivan pekar på att synliga djur, som hundar, får ett större skydd i lagen, medan osynliga djur, som grisar och kycklingar, får ett sämre skydd. O’sullivan föreslår att lagstiftningen för de djur vi kan se bör sätta standaren för hur de djur vi inte kan se får behandlas.

Garner menar att staten har ett ansvar att skydda djurens intressen och gör tydligt att ansvaret ligger hos politiken snarare än hos enskilda individers egen moral.

Den här akademiska antologin är ett välkommet bidrag som utvidgar förståelsen om djurs rättigheter. Det är en bok för den som är intresserad av politisk teori och som gillar att gräva ner sig i akademiska diskussioner och inte skyr ett akademiskt språk. Det är ingen bok man slöläser på bussen (jag har försökt). Djurrätt håller på att etableras inom stadsvetenskapen som forskningsfält. Frågan om hur djur behandlas är i grunden en fråga som handlar om rättvisa och demokratiska värderingar. Titel: The Political Turn in Animal Ethics (finns endast på engelska)

Författare: Robert Garner & Siobhan O’sullivan (red)

Förlag: Rowman & Littlefield (2016)