Kycklingbranschen piper ifrån
Djurens Rätts kycklingkampanj ” 99 miljoner” fortsätter att trumma på. Det yttersta målet är att få ned kycklingkonsumtionen. Men också att förbättra livet och villkoren för kycklingarna i djurindustrin. Men Svensk Fågel som företräder många kycklinguppfö
Ett av målen med kycklingkampanjen ”99 miljoner” är att förbättra livet för kycklingarna inom industrin. För att göra detta söker Djurens Rätt dialog och kontakt med företag som föder upp kycklingar, samt med företag som köper in kycklingprodukter.
European Chicken Commitment, som tidigare hette European Broiler Ask, är ett förslag på konkreta förbättringar för kycklingarna i industrin. Bakom förslaget står bland andra Open Wing Alliance, som är en sammanslutning av ett 50-tal djurrättsorganisationer världen över – däribland Djurens Rätt i Sverige.
Genom att påpeka för företagen att konsumenterna anser att välfärden för kycklingarna är en viktig fråga, vill man få företagen att inse att förbättringar för kycklingarna inom djurindustrin är nödvändiga.
sju av tio svenskar
TILL EXEMPEL ANSER att kycklingproduktion INTE borde få förekomma om kycklingarna inte får komma utomhus under sin levnad, vilket en Novus-undersökning visar.
För att sätta press på kycklinguppfödarna handlar det också om att informera om hur produktionen går till i den svenska kycklingindustrin för de företag som köper in kyckling.
– När vi presenterar för företagen hur det ser ut i kycklingbranschen uttrycker de ofta förvåning över hur djuren behandlas. Inte ens dom vet ju ofta hur uppfödningen går till, säger Benny
Andersson, verksamhetschef på Djurens Rätt.
Men när inköparna får upp ögonen för villkoren för kycklingarna kan de ställa effektiva krav på producenterna. Och det är just i den här skärningen som Open Wing Alliance och Djurens Rätt lyckas få till stånd förbättringar som på riktigt kan betyda skillnad för kycklingarnas liv i industrin. Flera stora internationella koncerner har börjat ta ställning och åtagit sig att höja välfärden för kycklingarna: Nestlé, Unilever, Pret A Manger och IKEA.
Men Svensk Fågel vill ändå inte prata med Djurens Rätt, Sveriges största djurrättsorganisation.
– Vi har vid upprepade tillfällen försökt få till en dialog med Svensk Fågel, säger Benny Andersson.
Svensk Fågel säger i mejlkonversation med Djurens Rätt att de inte vill föra en dialog med en organisation som ”vill avveckla den svenska animaliska livsmedelsproduktionen”.
– Vi tycker inte att det är ett bra argument. Att Djurens Rätt och Svensk Fågel har olika syften med våra verksamheter är självklart och ingen hemlighet. Men vi borde rimligen kunna prata om saker vi kan nå en samsyn kring.
– Vad Svensk Fågel missar, tror jag, är att omvärlden förändras. Man vill framhäva att den svenska lagstiftningen ger ett tillräckligt gott skydd för kycklingarna och att den svenska produktionen är bättre än den utomlands.
långt ifrån alltid som den
MEN DET ÄR faktiskt är det, menar Benny Andersson.
– I till exempel Danmark och i Frankrike kommer utevistelse vara något som företag tar in som ett kriterium i sina upphandlingar. Och när allt fler producenter de kommande åren, i och utanför
EU, höjer nivån till en bra bit över den gängse svenska, då kommer de svenska kycklinguppfödarna att ligga efter.
Det yttersta målet med kampanjen 99 miljoner är, som sagt, att få ned kycklingkonsumtionen. Statistik från Jordbruksverket visar att den totala köttkonsumtionen i Sverige minskade med 1,5 procent det första halvåret 2018.
2017 då köttkonsumtio
DETTA EFTER ÅR nen minskade rekordmycket i Sverige, med totalt 2,6 procent. Även kycklingkonsumtionen, som ökat stort under många år tidigare, såg en nedgång 2017. Uttryckt i kycklingkonsumtion per person handlade det om en nedgång från 23,6 kilo kycklingkött per person och år 2016, till 23,2 kilo kycklingkött per person och år 2017.
– Det kommer i förlängningen innebära att färre djur behöver födas upp
inom djurindustrin i framtiden, säger Benny Andersson.
statistiken är att en
ETT PROBLEM MED minskad kycklingkonsumtion inte alltid innebär en minskad produktion. Tvärtom kan det vara så att produktionen faktiskt ökar, trots minskad konsumtion. Det skulle i så fall kunna bero på att en högre andel av konsumtionen produceras i Sverige eller att exporten ökar. Det visar sig när produktionsstatistiken släpps.
– Ett annat problem med att prata om konsumtion i kilo är att det inte säger någonting om hur kycklingarna i industrin har haft det, om lidandet de utsätts för. Och framför allt säger det heller inget om hur många individer det handlar om, säger Benny Andersson.
Djurens Rätt har som ett av sina mål att halvera köttkonsumtionen i Sverige
till 2030. Organisationens egen uträkning av hur många individer som äts, visar att år 2017 åt genomsnittssvensken 0,35 delar av en gris, 0,075 delar av en ko (nötkött) och 13,65 kycklingar.
syns det alltså klart
OMRÄKNAT I INDIVIDER och tydligt att det är avsevärt många fler kycklingindivider, än till exempel kor eller grisar, som föds upp och hamnar på mattallriken. Faktum är att kycklingarna står för 94 procent av alla landlevande djur som slaktas i Sverige.
– För att minska lidandet för så många djur som möjligt i djurindustrin fokuserar vi ännu mer på kycklingarna. Det är bara där vi kan skapa en halvering av antalet individer som dödas inom djurindustrin.
– Dessutom, avslutar Benny Andersson, är kycklinguppfödningen djuretiskt sett en katastrof.