”Risken är att det inte kommer satsas tillräckligt med resurser på att ta fram de djurfria metoderna"

utveckling under 2020. Det var 3,4 procent av fjolårets BNP och i internationell jämförelse sitter Sverige därmed på en fjärdeplats, enligt OECD.

En rejäl portion kommer från skattebetalarna, under 2021 beräknas 42,7 miljarder statliga kronor gå till forskning. Det här är siffror som ökar, men det finns en pott med pengar som förblivit konstant liten. Den statliga forskningspotten till utveckling av alternativ till djurförsök är 15 miljoner kronor per år. Det motsvarar 0,03 procent av den totala statliga forskningsbudgeten. Det här är siffran som steg för steg borde ökas, enligt Peter Hultgren på Djurens Rätt.

– Risken finns att man säger ”djurförsök ska minska med si eller så många procent under perioden”, men då kommer debatten fastna i om det är möjligt eller inte. Det är viktigt att handlingsplanen fokuserar på den djurfria forskningen. Exempelvis genom en tidsplan som flyttar forskningsmedel från djurförsök till den djurfria forskningen, förslagsvis med någon procent per år, säger han.

Verklighetens klena satsning krockar med de storslagna ambitionerna som formulerats i viktiga styrdokument. Enligt forskningspropositionen kan Sverige bli ”världsledande inom alternativa metoder, vilket kan bidra till såväl nya jobb som nya företag”. Regeringen har genom regleringsbrevet bett Jordbruksverket att ”kartlägga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att begränsa försöksdjursanvändningen så långt som möjligt”. Vackra ord tycker Benny Andersson, som är generalsekreterare på Djurens Rätt.

– Stora farhågan är att det fortsätter vara för lite pengar som läggs på det här från statligt håll. Att de här orden stannar vid ord. Risken är att det inte kommer satsas tillräckligt med resurser på att ta fram de djurfria metoderna som krävs för att ersätta djurförsöken fullt ut, i enlighet med försöksdjursdirektivet.