Snabbare än ljusets hastighet?

F&F 10/2015 – Ljuset får fri fart i nytt material I artikeln förekommer flera påståenden som verkar konstiga och som ni kanske skulle kunna förklara bättre. På vilket sätt påverkas ljusets brytningsindex och energiförlust av vakuum? Kan ljuset färdas oändligt snabbt? /Ingvar Alkemar, Orrviken

Artikeln beskriver ett nytt metamaterial, som enligt forskarna har brytningsindex 0, till skillnad från exempelvis vatten som har 1,3. Inom kvantoptiken betyder brytningsindex 0 att ljusets fashastighet och våglängd blir oändlig. Fashastigheten styrs av ekvationen c/n, där c är ljusets hastighet i vakuum och n är materialets brytningsindex. Är n = 0 går alltså c mot oändligheten. Vågtoppar och vågdalar oscillerar då endast som en variabel av tiden, inte av rummet.

Det stämmer fortfarande, som Einstein fastslog, att ingenting i universum färdas snabbare än ljus i vakuum. Men fashastigheten påverkas alltså av materialet som ljuset rör sig igenom. Det här hoppas forskarna, som publicerat sin artikel i tidskriften Nature Photonics, ska hjälpa till i utvecklingen av fotoniska integrerade kretsar. /Marie Granmar

Hästkroppens form måste beaktas före hopp i rymden

F&F 1/2016 – Vi ska ta hästen med oss till Mars Artikeln om hästar på Mars (med 37 procent av jordgravitationen) ska naturligtvis inte tas alltför bokstavligt, men beräkningen av hopphöjden till nästan 4,5 meter kräver kanske en kommentar. Den verkar skala hela hopphöjden på jorden (1,6 meter) med en faktor 1/0,37, men man bör hellre räkna ökningen i höjd i förhållande till hästens masscentrum över marken. Med ett analogt resonemang bör ett bra höjdhopp på månen (med 1/6 av jordgravitationen) inte vara över 12 meter, utan bara ungefär hälften så mycket.

Fast medan människans masscentrum passerar intill ribban ligger hästens klart över, vilket gör att 4 meter på Mars inte är en så dålig uppskattning. I båda fallen kommer dessutom ansatsen att påverkas, som artikeln i F&F mycket riktigt påpekar. /Göran Grimvall

Tack för din kommentar – du har förstås helt rätt. Det hade varit väldigt kul att reda ut fler saker om hästsport riktigt ordentligt, även om F&F kanske inte är helt rätt plats för det. Jag måste passa på att säga att ditt brev, där det du ifrågasätter mest i en artikel om hästar på Mars är huruvida de hoppar 4 eller 4,5 meter, påminner mig om varför jag älskar fysik, fysiker och att vara fysiker. /Maria Sundin, docent i teoretisk fysik

Nu känns rymden mindre kall

F&F 1/2016 – Vi ska ta hästen med oss till Mars I mina ögon är artikeln om hästar på Mars i all sin lättsamhet årets bästa artikel. Plötsligt blev rymden lite mindre kall. Tack för det! /Helena Skarp

Västsahara är inte Marocko!

F&F 9/2015 – Alla organismer behöver fosfor Det är med stort intresse jag läser Forskning & Framsteg och inte minst frågorna och svaren. Men när jag läste frågan och svaret om fosfor i F&F 9/2015 blev jag rätt illa berörd. I både frågan, och vad värre är i svaret, framstår det som om den fosfor Marocko kontrollerar och exporterar kommer just från Marocko. Ingenstans får läsaren veta att en del av detta fosfor utvinns i det av Marocko ockuperade Västsahara.

Grafiken nämner visserligen Västsahara men ger inte heller den någon vägledning för läsaren till att förstå den verkliga situationen. Detta är antagligen helt i Marockos intresse – att vi ska glömma bort att de ägnar sig åt illegal utvinning på ockuperad mark. Och just därför är det så problematiskt när den här bilden sprids i en så ansedd tidning som er. /Ulrika Holmström

Västsahara är ”en tidigare spansk koloni som Marocko i praktiken har ockuperat sedan år 1975”, för att citera F&F:S artikel ”När fosforn sinar blir det svält” (F&F 4/2010). Det är en viktig upplysning även i dag, och därför hade det varit bra om den funnits med i svaret.

Västsaharas fosforfynd och produktion kan klassas som en mindre andel av den summa som Marocko rapporterar. Enligt den marockanska fosfatproducenten OCP (2013) är fynden i Västsahara omkring 1,6 procent av den fosfatmalm som Marocko kontrollerar. I dag extraheras 3 megaton fosfatmalm per år från Bu Craagruvan i Västsahara, och 30 megaton från de tre gruvorna i Marocko: Khouribga, Ganntour och Meskala. Bou Craa i Västsahara är i dag den tionde största källan för fosfatutvinning i världen. /Anders Nilsson, frågeredaktör, Forskning & Framsteg, Arno Rosemarin, forskare, Stockholm Environment Institute

Manlig sexrobot skulle bli en succé

F&F 10/2015 – Forskarlarm om sexrobotar Varför skulle sexroboten bidra till en objektifiering av kvinnor? Om nu roboten som det utlovades i artikeln kan föra samtal, reagera på beröring och röra sina ”privata delar”, så tror jag att den skulle vara mycket efter-

Roxxxygold kostar

frågad i en manlig version, särskilt eftersom den ”kan levereras med fem grundpersonligheter som kan justeras eller bytas ut via ett trådlöst nätverk.” Privata delar skulle väl kunna bytas ut vid behov, eller hur? Om tillverkaren kunde utöka robotens förmågor till att kunna diska, dammsuga och koka kaffe skulle det bli en försäljningssuccé. /Alicia Stenfors

F&F 10/2015 – Vilda djur lockas till Tjernobyl

I nummer 10 av F&F möter man några ryska ord. Namnet Tjernobyl är translittererat till svenska, medan till exempel Chersky och Sergey representerar engelska skrivformer. Detta får mig att undra om ni håller på överge det svenska translittereringssystemet. /Jouko Vostila

Naturligtvis försöker vi följa de rekommendationer som finns när det gäller translitterering av ryska personnamn och ortnamn. Men eftersom mycket nyhetsmaterial kommer från engelskspråkiga nyhetsbyråer händer det någon gång att det slinker igenom en engelsk translitterering.

En användbar översikt när det gäller stavningen på svenska finns på Tt-språkets webbsida: info.tt.se/tt-spraket

Vissa regler är enkla och entydiga, som att Sergey bör ersättas med Sergej på svenska, vilket tyvärr förbisågs. När det gäller orten Chersky är det hela lite mer komplicerat. Ryska ändelser som uttalas -yj eller -ij transkriberas vanligen med ändelsen -yj på svenska, men efter k och g blir det alltid -ij. På svenska bör den korrekta stavningen alltså vara Cherskij, även om ändelsen -iy tycks vara vanligt förekommande. /Lili Guggenheimer, språkgranskare F&F

Viktiga texter om dagspolitik

Jag har länge tänkt att jag skulle skriva och berömma er, så nu gör jag slag i saken.

Jag har jobbat inom journalistiken; jag har jobbat inom politiken. Tyvärr har jag ofta reagerat över att journalisters personliga agenda skymmer de ämnen de skriver om. Jag vill därför lyfta fram två exempel på motsatsen, båda texterna är skrivna av Henrik Höjer. Det första är när Henrik kartlade klyftorna i Sverige – bortom slagorden (F&F 5/2014). Det borde varje redaktion ha gjort med tanke på hur valrörelsen såg ut.

Häromsistens funderade jag så över hur det ser ut när det gäller svenskarnas höga tillit. Jag letade och hittade en text av Henrik Höjer i F&F 8/2014.

Den här sortens journalistik hade behövts i DN eller SVD, nu mer än någonsin tidigare. Men det är ni som har den. /Anders Gustafsson

F&F 1/2016 – Korsordet

Vill bara protestera lite mot helgkorsordet i F&F 1/2016. Jag tycker faktiskt inte att F&F ska acceptera NÖRD = FJANT som en vettig lösning. Vi är säkert många nördar med olika specialiteter som läser tidningen, och jag tycker att just F&F skulle se lite mer positivt på dem som väljer att satsa energi även på kanske ibland udda intressen. För övrigt var det ju ett alldeles för lättlöst korsord, återigen i kontrast mot målgruppen. /Staffan Söderhjelm, nörd och docent i astronomi