Rosettasonden får farligare uppdrag

Rymdsonden Rosetta vågar sig allt närmare sin komet när solhettan avtar.

Rosettasonden sändes upp 2004 och kom fram till sitt mål, kometen 67P/churyumov- Gerasimenko, i augusti 2014. Sedan dess har sonden följt i kometens spår in mot solen, dit den kom som närmast i augusti 2015. Nu har de rundat solen och är på väg ut mot den mörka rymden igen.

Kometens omloppsbana är cirka 6,5 år lång, så den kommer tillbaka. Men långt innan dess, i slutet av september 2016, kommer Rosetta att avsluta sina dagar med en mjuklandning på kometen. Då har den kommit så långt bort från solen att sondens solceller inte längre ger tillräckligt med energi. Just nu är Rosettasonden och kometen cirka 225 miljoner kilometer från jorden, och rör sig i kometens bana med 23 kilometer i sekunden.

Rosettas uppdrag har förlängts med nio månader, under vilka nya och något mer riskabla uppdrag planeras – som att flyga förbi kometens mörka sida för att samla material som frigörs från kometkroppen då den värms upp av solen.

Nu kan Rosetta också våga sig allt närmare kometen, när den häftiga uppvärmningen närmast solen dämpats och inte lika mycket gas och stoft sipprar ut. Den europeiska rymdorganisationen Esa hoppas komma så nära som tio kilometer från kometytan och då försöka hitta roboten Philaea. Den förlorades ur sikte i november 2014 när den landade olyckligt i en vrå på kometens buckliga yta. Det dröjer dock innan forskarna kan gå igenom Rosettas alla mätdata och berätta vad vår första närkontakt med en komet egentligen har avslöjat.

FRUSEN TIDSKAPSEL

Inuti kometen 67P/churyumov-Gerasimenko finns sannolikt överblivet material från den tid då vårt solsystem

skapades.